Grundeneheten för energi är joule (J),
I Sverige används ofta wattimmar (Wh)
1 J = 1 Ws (Wattsekunder)= 1 Nm (newtonmeter)
Och då en timme = 3600 sekunder blir 1 Wh = 3600 Ws eller 3600 J
I energisammanhang används ofta prefix före grundenheten:
k Kilo 103 = tusen
M Mega 106 = miljon
G Giga 109 = miljard
T Tera 1012 = biljon
P Peta 1015 = tusen biljoner
1 kWh = 1000 Wh
I internatioenella jämförelser används ofta måttenheten ton oljeekvivalent (toe). 1 toe motsvarar energiinnehållet hos 1ton olja d.v.s. 11,6 MWh.
Energi kan varken skapas eller förintas men väl omvandlas i olika former.
Denna sats som kallas termodynamikens första huvudsats, innebär att i ett slutet system är alltid den totala energin konstant.
Några av de viktigaste former energin kan uppträda i är:
Lägesenergi eller potentiell energi.
Om en kropp med massan m kg lyfts upp h meter har den givits en lägesenergi (potentiell) energi som är lika med
m * g *h J (Joule) (=Nm=newtonmeter)
Rörelseenergi eller kinetisk energi.
Om en kropp med massan m kg rör sig med hastigheten v m/s har den rörelseenergin
m *v2 / 2 J (Nm)
Mekaniskt arbete
Om en kraft F N (newton) får påverka en kropp under sträckan s meter har den uträttat ett mekaniskt arbete
F * s J(Nm)
Ett vridande moment (t.ex. på en axel), som verkar under en vridning av vinkeln α uträttar också ett mekaniskt arbete
Mv * α J(Nm)
Tryckenergi
I ett medium med volymen V m3 och trycket p Pa finns upplagrat en tryckenergi
p * V J(Nm)
Elektrisk energi
Från en strömkälla kan erhållas en energimängd som är produkten av strömstyrkan
I A (ampere), spänningen U V (volt) och tiden
I * U * t J (=Ws, wattsekunder = Nm)
Värmeenergi
Genom att ändra ett mediums temperatur kan värme till- eller bortföras från en massa. Hur mycket värmeenergi som överförs beror på materialegenskaper (specifik värmekapacitet c) massa och temperaturskillnaden
Q = c * m * ΔT
Kemisk energi
Denna energiform finns lagrad i vissa ämnen, t.ex. bränslen, varifrån den kan frigöras genom kemiska reaktioner.
Kärnenergi
I atomkärnorna finns väldiga energimängder bundna. Genom klyvning av t.ex. urankärnor frigörs en del av denna kärnenergi.
Strålningsenergi
Solenergin kommer till oss i form av elektromagnetisk strålning, vilken med hänsyn till våglängden kan indelas i värme-, ljus- och ultraviolett strålning. Andra strålningformer är röntgen- och gammastrålning.
Källor: Statens Energimyndighet: Energiläget 1999