Energilexikon (i bokstavsordning):

Sök i Lexikon Efter ord som: innehåller... börjar med...     Sök efter bokstav Visa alla      Din sökning på gav dig 487 träffar. A Ampere, Enhet för strömstyrka. AB - Allmänna bestämmelser Gäller entreprenadavtal inom byggbranschen då beställaren svarar för projekteringen. Senaste utgåva är AB 92. Kompletterande bestämmelser finns såsom ABK för upphandling av konsulter, ABS vid upphandling av småhus och ABT för entreprenader där projekteringsansvaret ligger hos entreprenören. Absorbator Solfångarens upptagningsyta som omvandlar solinstrålningen till värme. Absorptionskylmaskin Kylmaskin som drivs direkt av värme, t ex från en solfångare. Någon omvandling till elenergi inte behövs för attt driva kylprocessen. Används mest där det inte finns tillgång till el. Ackumulatortank Tank för mottagning, lagring och avgivning av värme, lagringsmediet är vanligen vatten. En panna producerar mer energi än en byggnad samtidigt förbrukar, solen ger oss värmeenergi bara under dagen och elen är för vissa billigare under natten. Detta kan vara några anledningar till att lagra och fördela energin under en längre tid, vanligen under ett dygn, i en ackumulatortank - ett energilager. Ackumulerad energi Energi kan lagras, ackumuleras, i t ex batterier. Värmeenergi kan lagras i vatten och tunga material som sten. En panna producerar mer energi än en byggnad samtidigt förbrukar. Därför lagrar och fördelar man energin under en längre tid, vanligen under ett dygn, i en ackumulatortank - ett energilager. I en ackumulatortank kan man t ex spara värme från billigare nattel att utnyttja under dagen när elen är dyrare. En kakelugn har inbyggd ackumulator i sitt tunga stenlager som kan avge värme många timmar efter att elden har slocknat. Additiv En tillsats som förbättrar egenskaperna hos bränsle eller smörjolja. Aerob nedbrytning Nedbrytningsprocess som i sker i närvaro av syre. Motsatsen är anaerob - nedbrytning utan närvaro av syre. Aerodynamik Läran om luftens strömning runt föremål. Aerotemper Svenska Fläktfabrikens (ABB Ventilation Products) varunamn för en enkel luftvärmare med axialfläkt för uppvärmning av företrädesvis industrilokaler. Agenda 21 Agenda 21 är namnet på FN:s uppmaning till jordens folk att agera för en klok miljöutveckling och bättre livsvillkor. Det var vid den stora miljökonferensen i Rio de Janeiro som FN fattade beslutet till uppmaningen som innebär att leva i samklang med naturens kretslopp och för en hållbar utveckling. En miljöfråga är aldrig för liten eller för stor, allt kan miljöanpassas mer. Agenda 21 betonar den lokala nivåns betydelse och ansvar för att omsätta besluten från FN:s konferens till praktisk handling. I den svenska nationalrapport som Sveriges nationella Agenda 21-kommitté avlämnade till FN vid dess extra generalförsamling 1997 betonas också starkt det mycket tydliga särdraget i det svenska Agenda 21-arbetet, nämligen processmetodiken och det breda folkliga engagemanget. FNs nästa uppföljning av Agenda 21 kommer att ske 2002. Gå till länktips om du vill veta mer om Agenda 21. Aktiv effekt Aktiv effekt är det man menar när man i dagligt tal pratar om eleffekt. Det är den eleffekt som kan utnyttjas för nyttigt arbete i t ex elmotorer, till skillnad från reaktiv effekt. Allmänventilation Är ventilation som för bort luftföroreningar från människor, byggnadsmaterial, inredning etc. Alstring I energisammanhang - Produktion av elenergi med hjälp av turbin och generator. AMA - Allmän material och arbetsbeskrivning Används som referensdokument vid upprättandet av bygg- och installationsbeskrivningar. Med hjälp av rubriker hänvisar man till de krav man vill ska gälla. AMA 98 består av olika delar så som Hus, El, VVS och Kyl AMA. En annan viktig del är AF AMA som innehåller administrativa och juridiska krav och som är ett hjälpmedel vid upprättandet av administrativa föreskrifter. Tillhörande råd och anvisningar inom de olika områdena tjänar som hjälpmedel vid upprättandet av beskrivningar. Senaste version är AMA 98. Publiceras av Svensk Byggtjänst. Ampere Ampere, förkortat A, är ett mått på strömstyrkan, dvs. hur mycket ström som kommer i ledningen. Man kan jämföra det med vattenmängden i en vattenledning. Vid inkoppling av el till ett hus väljer man hur stor strömstyrkan ska vara genom att välja storlek på huvudsäkringen. I en lägenhet är huvudsäkringen oftast 16 A, i småhus med elvärme 20-25 A. Anaerob nedbrytning Nedbrytningsprocess som sker utan närvaro av syre. Motsatsen kallas aerob nedbrytning. Anergi Anergi är den energi vi inte kan utnyttja, dvs om vattentemperaturen inomhus i en ackumulatortank håller 80 grader, så kan vi utnyttja värmen i intervallet 80 grader till 20 grader, värmeenergin under 20 grader kan inte utnyttjas. Den kallas anergi, den nyttiga energin kallas exergi, se detta ord. Antracit Ett slags kol med en kolhalt på minst 90%. Brinner långsamt utan vare sig rök eller låga. Arbetsmedium Den vätska eller gas som förflyttar energin i en process. Armatur Komplett belysningsutrustning, t.ex. en lamphållare. Avbördning Vattenkraftsterm som beskriver den mängd vatten per tidsenhet som tappas ur ett vattenmagasin, en damm. Avdunstning Ett ämnes omvandling från vätska till gas. Motsatsen är kondensering. Avfallsförbränning Förbränning av avfall - sopor. Många fjärrvärmeverk bränner avfall för att utvinna energin och omvandla den till värme. Avfall är huvudsakligen organiskt baserat och räknas som ett biobränsle. Avgaspanna Panna som tar hand om energin i de heta rökgaserna som kommer från en annan förbränningsprocess. Avverkningsrester När virket är tillvarataget finns rester kvar bestående av grenar, toppar och stubbar samt småträd, kallas även grot. Backventil Ventil som släpper igenom vätska endast i en riktning. Det fungerar så här: En fjäder pressar mot vätskecirkulationen. Vätskans fart framåt gör att fjädern hålls uppe, men om vätskan stannar eller börjar strömma bakåt täpper ventilen till med hjälp av fjädern. Backventiler används är mycket vanliga i system där strömmande vätska förekommer för att hindra att vätska strömmar bakåt, in i pumpen, tex i solfångaranläggningar och kylskåp. Bakgrundsljud Inför utbyggnad av vindkraftverk görs en grundlig undersökning av situationen på platsen. Bakgrundsljudet utgör alla ljud som finns på en plats och som inte kommer från det som undersöks, t ex ett vindkraftverk eller en grupp av vindkraftverk. Bakgrundsljud består vanligen av det ljud som alstras när vinden blåser i träd, buskar, elledningar m m, men det kan också vara ljudet från trafik eller annat ljud som åstadkoms an människor. Balsampoppel En mycket lämplig energigröda. Bar Äldre enhet för tryck. Nu använder vi hellre Pascal, Pa (=N/m2). 1 bar = 100 000 Pa eller 100 kPa. Bark Rest från avverkade träd. Utmärkt biobränsle. Barkbränsle Bränsle som nästan helt och hållet består av bark. Baskraft Är elkraft som utnyttjas under större delen av året. Anläggning för baskraft t ex kärnkraftverk, har oftast höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader. BBR - Boverkets Byggregler Innehåller föreskrifter och allmänna råd till bl.a. plan- och bygglagen, PBL, och till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Uttrycker de funktionskrav och den standard som skall kunna ställas på den färdiga byggnaden enligt nämnda lagar. BBR och BKR (Boverkets konstruktionsregler) ersatte 1994 NR (Nybyggnadsregler). Belastningsvakt Belastningsvakt kallas även effektvakt och är en anordning som ser till att du inte använder mer el än huvudsäkringen klarar. Detta gör att man ofta kan säkra ner från t ex 20 A till 16 A vilket ger en lägre fast avgift på elnotan. Belysningsstyrka Anger hur stort ljusflöde som träffar en viss yta. Mäts i lux=lm/m2. Bensin Oljebaserat destillat med kokpunktsintervallet ca 15-175°C. Används i förbränningsmotorer med elektrisk tändning. Oktantalet är viktiga egenskaper hos bensin. Oktantalet är ett mått på bensinens förmåga att motstå knackning och ångtrycket som är ett mått på hur lätt bensinen förångas. TIdigare tillsattes bly till bensinen för att höja oktantalet. När katalytiska avgasrening infördes i slutet av 1980-talet kunde bly inte längre användas som tillsats eftersom blyhaltiga föreningar i avgaserna förstör katalysatorn. Från 1994 har bly helt försvunnit som bensintillsats i Sverige. Bensinmotor Motor där luft och bensin komprimeras, trycks ihop, i en cylinder och antänds av en elektrisk gnista. Explosionen tvingar en kolv att röra sig upp eller ner. Bensinmotorn kallas även ottomotor. Jämför detta med dieselmotorn som ej behöver en gnista för att bränslet skall explodera utan bränslet självantänder vid processen. Bergvärme Benämning på uppvärmning som har sitt ursprung i den värmeenergi som finns lagrad i berggrunden. Med hjälp av en värmepump som växlar upp den 2 - 8 gradiga värmen till 45 -55 grader kan denna värme användas till uppvärmning av byggnader året runt. Bidrag För vissa åtgärder som minskar eller förändrar energianvändningen i ett hem finns ibland bidrag. Kontakta din kommunala energirådgivare för besked om vad du kan söka. Alla kommunala energirådgivarna i kommunerna i södra Sverige Biobränsle Bränsle där materialet är av organiskt ursprung, dvs träd eller växter. Även torv brukar räknas till biobränsle. Bioenergi Energi som utvinns från biobränsle. Bioenergikombinat Biomassabaserad konvertering. Biomassa utnyttjas för kombinerad produktion av el, värme och t ex fordonsbränsle. Kan baseras på förgasning av biomassa. Gasen kan användas för elproduktion, som bränslegas eller för syntes av drivmedel (metanol). Värmen kan t ex användas för uppvärmning och torkning av ny bioråvara. Under sommar kan mindre el och värme produceras och mer bränsle och på vintern tvärt om. Biogas Gas som bildas vid anaerob nedbrytning, dvs nedbrytning utan närvaro av syre, av organsikt material. Biogasens huvudbeståndsdelar är metan och koldioxid. Gasen kan utvinnas främst vid avfallsanläggningar, dvs soptippar och från rötslammet i avloppsreningsanläggningar. Biogasens förbränns sedan för utvinning av energin och blir värme eller el, men kan även användas som fordonsbränsle. Biomassa Material av biologiskt ursprung som inte, eller endast mycket litet, omvandlats kemiskt. BRA – bruksarean Den area av nyttjandeenhet ( t ex lägenhet eller lokal) som begränsas av omslutande väggars (oftast ytterväggars) insida. Brunkol Brun jordliknande kolart med en kolhalt på 50 - 70%. Bränsle Material som förbränns för utvinning av energi. T.ex. olja, kol, avfall, ved, gas. Bränslebal Bränsle som komprimerats eller bundits samman med band eller tråd. Bränslebunt Bunt av bränsle där materialet ligger längdorienterat, vanligen energiskog. Bränslecell I en bränslecell reagerar två ämnen kemiskt med varandra under avgivande av energi. De två ämnena kan t ex vara syre och väte. Bränsleförbrukning (för fordon) Är mängd förbrukat bränsle angett för till exempel en viss körsträcka. För att få fram medelförbrukningen dividerar man antalet tankade liter med antal körda kilometer. Multiplicera därefter resultatet med 100 för att få fram medelförbrukningen liter/100 km. Saker som inverkar på bränsleförbrukningen är bland annat förarens körsätt och hur väl fordonet underhålls. Bränsleuppföljning (för fordon) Att regelbundet och systematiskt följa upp fordonets bränsleförbrukning. Detta kan ske manuellt, genom att man vid varje tankningstillfälle fyller i mätarställning och antal tankade liter i en körjournal. Tycker man inte att detta ger ett tillräckligt stöd finns flera tekniska och administrativa hjälpmedel att tillgå på marknaden. Läs mer på Vägverkets hemsida: www.vv.se/sparsam BTA – bruttoarea Den area av våningsplan som begränsas av omslutande byggnadsdelars utsida. Butan C4H10 finns i gasol och är i gasform vid normalt tryck och temperatur. Candela Enhet för ljusstyrka. CAV - Constant Air Volume flow system Ventilationssystem med konstant luftflöde. Cellulosaflis Vit, ren flis från stamved. Helt utan bark. Cetantal Mått på tändvillighet hos ett bränsle. Cirkulationspump Pump som pumpar runt värmebäraren, vanligen vatten, i t.ex. ett värmesystem. Crude oil Engelsk beteckning för råolja. Daggpunkt Den lägsta temperatur luft med ett visst vatteninnehåll kan hålla utan att fukt fälls ut i form av kondens. Denoxanläggning Reningsutrustning som reducerar, minskar, kväveoxidhalten i rökgaser. Deponi Soptipp, avfallsdeponi. Deponigas Biogas som bildas vid anerob nedbrytning av organiska material, dvs nedbrytning utan närvaro av syre. Deponigasens huvudsakliga sammansättning är 40-55% metan, 30-40% koldioxid och resten luft. Detergent En tillsats i bl.a. bensin som håller metallytorna rena. Diesel En oljeprodukt som används till bränsle i tyngre fordon. Främsta egenskaperna är dieselns tändvillighet, cetantalet. Dieselmotorn är effektivare än bensinmotorn. Diesel i miljöklass 1 som används mest i trafik får inte ha en högre svavelhalt än 0,001%. Dieselmotor Luft komprimeras i en cylinder, pga kompressionen höjs temperaturen, diesel sprutas in och självantänder pga av den höga temperaturen. Detta leder till att bränslet exploderar och tvingar en kolv röra sig upp eller ner. Jämför detta med bensinmotorn där en elektrisk gnista antänder luft- och bränsleblandningen. Diffusor Den delen som är sist i en vattenturbin som bromsar upp vattnet. Uppbromsningen beror på att diffusorn är stor i ytan, dvs som en omvänd tratt. När vattnet strömmar sakta återvinns rörelseenergin till lägesenergin och energiförlusterna i systemet minskas radikalt. Direkt kylning Vid direkt kylning överförs värmen från det gods som ska kylas (t ex ventilationsluft eller matvaror) till köldmediet direkt, utan annat mellanmedium än eventuellt den luft som omger godset. Direktverkande el Ett uppvärmningssystem där elenergin omvandlas till värme direkt i varje radiator genom att ett motstånd skapas för den elektriska strömmen som leder till att den elektriska energin omvandlas till värmeenergi. Vid vattenburen värme värms vatten i en panna t.ex. med hjälp av el. Därifrån leds det varma vattnet ut i radiatorer i huset. Dragreglering I samband med eldning i panna talar man om automatisk dragreglering vilket innebär en automatisk styrning av rökgasspjället för att erhålla det undertryck som önskas i pannan. Undertrycket i eldstaden påverkar en givare som styr rökgasspjällets reglermotor. När pannan står still stängs spjället helt. Detta ger minskade genomströmningsförluster då nedkylningen av pannan minskar. Driftinstruktioner Handlingar som beskriver hur byggnadsinstallationer ska fungera för att ge en bra funktion till en låg kostnad, var installationerna är placerade samt vilka säkerhetskrav som gäller för dem. Dränerat system Ett solfångarsystem där vätskan töms ut vid kokning eller vid frysrisk. Denna metod gör att vanligt vatten kan användas som medium istället för glykol. DUC – DataUnderCentral Här samlas information från styrdon, givare mm in för styrning, reglering och övervakning av en process, t ex en ventilationsanläggning. Dykrör Ett rör som är monterat i en tank eller ledning och underlättar uppmätning av den verkliga temperaturen jämfört om man hade placerat temperaturgivaren utanpå tanken eller röret. Dött vatten Är syrefritt vatten som t ex finns i en ackumulatortank eller i ett radiatorsystem efter en tids drift. EcoDriving En utbildning i ett ekonomiskt körsätt för lätta fordon, med syfte att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Utbildningskonceptet grundar sig på EcoDriving i Finland. Materialet har bearbetats och anpassats för svenska förhållanden av Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) med stöd av Vägverket och Energimyndigheten. För tunga fordon finns HeavyEcodriving. Effekt Arbete per tidsenhet, enheten är Watt, W. En apparats effekt anger dess arbetsförmåga. Effektfaktor Ger ett mått på hur stor den reaktiva effekten är i förhållande till den aktiva effekten. Kan anta värden mellan 0 och 1. Ju större effektfaktorn är desto lägre är den reaktiva effekten. Skrivs cos j . Effektiviseringspotential Möjlig effektivisering, dvs förbättring av verkningsgraden. Effektivt värmevärde Den värmemängd i MJ (kWh) som utvinns vid förbränning av 1 kg bränsle utan att det förångade vattnet tillgodoräknas. Effektreglering Generatorn till ett vindkraftverk är utformad för att producera mest effekt vid en specifik vindstyrka, sk märkvind. Blåser det mer än märkvind måste den vinden släpas förbi. Effektvakt Effektvakt kallas även belastningsvakt och är en anordning som ser till att du inte använder mer el än huvudsäkringen klarar. Detta gör att man ofta kan säkra ner från t ex 20 A till 16 A vilket ger en lägre fast avgift på elnotan. EIB – European Installation Bus Ett systemkoncept som utnyttjar installationsbustekniken för överföring av styr- och övervakningsdata i en byggnad och som möjliggör styrning, övervakning och indikering av t ex belysning, värme, kyla, energiåtgång och larm. Konceptet är främst tänkt som en lokal lösning. Systemet bygger, förutom på ett standardiserat kabelsystem, liksom Lonworks på decentraliserad intelligens. Teknologins standard innebär att EIB- produkter från olika tillverkare kan kombineras. Ekvivalent temperatur Är ett upplevelsemått som tar hänsyn till inverkan av luftens och de omgivande ytornas temperatur samt till luftens hastighet. Det är den av människan upplevda temperaturen. El Förkortning av elektricitet. El är den ädlaste formen av energi och kan omvandlas både till rörelse och värmeenergi. Kring atomens kärna som innehåller protoner och neutroner kretsar elektronerna. Kraftverkan som råder mellan protonerna och elektronerna ger upphov till elektricitet. Redan grekerna upptäckte att en bärnsten (grek. elektron) kunde dra åt sig små lätta föremål om den gneds med en tygbit. Elektriska laddningar strävar efter att utjämnas genom en elektrisk ström, en ordnad rörelse av laddade partiklar. El en är en färskvara och måste förbrukas i samma stund som den produceras, utom i de fall den lagras i batterier där elen ackumuleras. Elapparater i hushållet Dagens moderna hushåll är ofta välutrustade med elektriska apparater. Tidigare var en tumregel att andelen hushållsel i ett normalhushåll låg på 5000 kWh, numera bör man räkna med 6000 kWh. Eld Kemisk process som frigör kemisk energi till värmeenergi genom oxidation. Eldningsolja Används i fasta förbränningsanläggningar för värme och kraftproduktion eller både och. Eldningsoljorna har högt värmevärde och låg svavelhalt. Elektricitet Förkortas vanligen el. El är den ädlaste formen av energi och kan omvandlas både till rörelse och värmeenergi. Kring atomens kärna som innehåller protoner och neutroner kretsar elektronerna. Kraftverkan som råder mellan protonerna och elektronerna ger upphov till elektricitet. Redan grekerna upptäckte att en bärnsten (grek. elektron) kunde dra åt sig små lätta föremål om den gneds med en tygbit. Elektriska laddningar strävar efter att utjämnas genom en elektrisk ström, en ordnad rörelse av laddade partiklar. El en är en färskvara och måste förbrukas i samma stund som den produceras, utom i de fall den lagras i batterier där elen ackumuleras. Elektriska fält Kraftverkan av elektriska laddningar i vila. Volt/meter, V/m. Elektromagnetiska fält Alstras vid elektrisk ström och omger oss vid all användning av el. Elenergi Mäts i kWh, den elektriska effekt som används under en timme. Elpatron Anordning för elektrisk uppvärmning av vätska i t ex en ackumulatortank. Arbetar i direktkontakt mot det värmda mediet. Elvärme Omvandling av elenergi till värme, antingen direkt, sk direktverkande el eller via ett vattenburet system där vatten värms upp först för att sedan ledas runt i radiatorerna. EMAS Eco Management and Audit Scheme, EU:s miljöstyrningsförordning som ger företag ett regelverk att styra sitt miljöarbete. EMAS ställer höga krav på företaget både avseende styrning och redovisning. Emission Utsläpp, t.ex. föroreningar eller energi till omgivningen. Energi Energi är något som kan omvandlas till arbete. Definitionen av ett arbete är storleken av den kraft som verkar på ett föremål multiplicerat med sträckan som föremålet förflyttas i kraftens riktning. För att arbetet skall kunna genomföras sker en energiomvandling som är lika stor som arbetet. Energi följer termodynamikens lagar och kan inte produceras eller konsumeras, bara omvandlas från en form till en annan. Enheten för energi är Joule, men man använder även kalori och wattsekund (Ws). Energi kan lagras i det som vi vanligen benämner energi, t.ex. olja, kol, gas och ved. Detta kallas energivaror och kan produceras och konsumeras, men är egentligen bara en energibärare. Energibalans Vid energianalyser upprättas vanligen en energibalans som kartlägger allt energiflöde in och allt energiflöde ut ur ett system. Energibidrag För vissa åtgärder som minskar eller förändrar energianvändningen i ett hem finns ibland bidrag. Kontakta din kommunala energirådgivare för besked om vad du kan söka. Alla kommunala energirådgivarna i kommunerna i södra Sverige Energienhet Grundeneheten för energi är joule (J), I Sverige används ofta kilowattimmar (kWh) eller wattimmar (Wh) 1 J = 1 Ws (Wattsekunder) = 1 Nm (newtonmeter) Då en timme = 3600 sekunder blir 1 Wh = 3600 Ws eller 3600 J Energiflöde I ekologisk mening avses med energiflöde den huvudsakligen organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem. Energigas Vanligen naturgas, stadsgas, gasol, biogas och vätgas. Det är alltså ett bränsle i gasform vid atmosfärstryck och 0 grader celsius. Energigaserna klassificeras efter sitt energiinnehåll som låg-, mellan- eller högvärdegas. Energigräs Grödor som odlas för utvinning av energiinnehållet, vanligast är rörflen, halm eller örtväxter. Energigröda Växt som odlas för utvinning av energiinnehållet. I vissa fall förädlas växten efter skörden innan förbränning. Energigrödor växer snabbt och är ett förnyelsebart energislag, dvs de ger inget tillskott av koldioxid, eftersom det koldioxid som bildas vid förbränningen konsumeras vid återväxten av gröda. Bra för miljön! Energikvalitet En jämförelse mellan olika energislags energiinnehåll säger föga om deras användbarhet. 1 kWh elektrisk energi är betydligt mer användbar än 1 kWh varmvatten. Med begreppet energi- kvalitet rangordnas energiformer efter hur användbara de är. Rörelseenergi och elenergi tillhör toppen och värme vid låg temperatur till botten. Se även exergi. Energiprincipen Termodynamikens första huvudsats eller energiprincipen säger att energi inte kan skapas eller förintas. Därför är energin i ett slutet system, där energi varken tillförs eller bortförs, konstant. Energiskog Odling av snabbväxande pil eller sälg, sk salix. Salixodlingen kan växa 20-30 år och skördas 3-4 gånger under den perioden. En salixodling ger tolv ton torrt bränsle per hektar. Energitillförsel Med energitillförsel avses den totala mängden energi som tillförs ett system i form av bränslen, vattenkraft m.m. för att täcka det energibehov som finns. Eftersom alla omvandlingsförluster och distributionsförluster ingår i tillförseln är den betydligt större än energianvändningen. Tillförseln varierar mellan åren till följd av temperaturvariationer men även konjunkturvariationer påverkar den. Den totala energitillförseln till Sverige år 2000 var 585 TWh. Energianvändningen var 392 TWh. Mellanskillnaden utgjordes av förluster. Energitransport Med energitransport avses distribution av elektrisk energi via elnätet eller värmeenergi via fjärrvärmenät. Transport av olika energibärare som kol, olja och biobränlsen hör också hit. Vid alla tranporter uppstår förluster. De total distributionsförlusterna på elnätet är ca 8%. Distributionsförlusterna i fjärrvärmenäten understiger 10 %. När olika bränslen transporters åtgår en del av energiinnehållet till transporten. Energiutnyttjande Dagens moderna samhälle är beroende av elenergi och energi från fossila källor, t.ex. olja, kol och torv. All energianvändning, utom möjligen solfångare, ger upphov till någon slags negativ miljöpåverkan. För att minska miljöbelastningen bör den energi som används utnyttjas så effektivt som möjligt, så att man får mesta möjliga nytta av så liten mängd energi som möjligt. Utvecklingen av moderna hushållsapparater går mot en minskad energianvändning per apparat, men i gengäld har hushållen en ökad mängd elektriska apparater hemma. Vid förbränning omvandlas den kemiskt bundna energi till termisk energi, dvs värme. Vid t.ex. uppvärmning av ett hus kan inte all energi som var kemiskt bunden i bränslet utnyttjas, en del försvinner ut genom skorstenen. Man nyttiggör kanske bara 75% av energiinnehållet, det kallas verkningsgrad. (Se verkningsgrad i energilexikonet). Vid elproduktion i kärnkraftverk omvandlas endast en tredjedel av energin till el, resten kyls bort i havet eller i kyltorn till ingen nytta. När el produceras i kraftvärmeverk kyls pannvattnet genom att värmen i den utnyttjas som fjärrvärme. Energiåtervinning Utnyttjande av spillvärme från industrier eller fjärrvärmenätet, alternativt utnyttjande av värmeenergin i t.ex. avfall, dvs produkt som använts på annat sätt men kasserats. ENEU 94 Ett dokument som innehåller riktlinjer för energieffektiv projektering och upphandling av utrustning och maskiner, beställaranvisningar och blanketter för beräkning av livscykelkostnad. ENEU 94 vänder sig till industrin. Dessutom finns ENEU 94 K som är framtagen för kommunal verksamhet men som också kan användas inom övrig fastighetssektor. Säljs av Industrilitteratur. Entalpi Term inom termodynamik som anger värmeinnehåll. Entropi Abstrakt begrepp inom termodynamiken som är ett mått på oordning. Entropi och sannolikhet har ett samband. Etanol Sprit, C2H5OH, kan utvinnas ur biobränslen och användas som alternativ till bensin. Etanol framställt ur biobränsle bidrar inte till växthuseffekten. Evakuerad solfångare Solfångare i form av rör med metallabsorbatorn innesluten i vakuum. Principen bygger på att värmeförlusterna är lägre i vakuum än i luft vid atmosfärtryck. Exergi Nyttig energi, dvs den del av energin som är omvandlingsbar. Fackling Metod att förbränna gasformiga restprodukter. Används bl.a. för att bränna av rötgas vid avloppsreningsverk. En metod som minskar i takt med att gasen tillvaratas för värmeproduktion. Faskompensering Är ett sätt att med hjälp av kondensatorer, skapa reaktiv effekt så nära som möjligt där behovet finns hos elabbonenten, så att mindre reaktiv effekt behöver levereras av elleverantören. Detta ger minskade förluster, en lägre elkostnad för kunden och en större överföringskapacitet i elnätet . Fasspänning Vid växelström; spänningen mellan fasledaren och N-ledaren. Fastvolym En materialmängds volym, räknat utan mellanrummet mellan bitarna. Jämför med skrymvolym. Fission Klyvning av tunga atomkärnor varvid energi frigörs. Fjärrkyla Kallt vatten som skickas ut på ett ledningsnät för att kyla de lokaler som finns anslutna. Fjärrvärme Metod att distribuera värmeenergi från en gemensam panncentral till flera anslutna byggnader. Fjärrvärmecentral Anläggning som överför värmen från fjärrvärmenätet till fastighetens värmesystem. Fjärrvärmeverk Anläggning som producerar värmeenergi till fjärrvärmenätet. Flygfotogen Jet fuel, destillat med högt värmevärde, termisk stabilitet och goda flytegenskaper vid låga temperaturer. Används av flygplan med jetmotorer. Fläktkonvektor En fläktkonvektor är en vattenradiator med fläkt som avger värme från ett rörbatteri av tunna lameller som ger en stor yta. En fläktkonvektor sprider värmen effektivare än en vanlig radiator. Fossilt bränsle Bränsle som bildats av mikroorganismer och växtdelar som under loppet av miljoner år omvandlats till kol, olja och naturgas. Fossila bränslen är egentligen långtidslagrad solenergi och är jordens största energiresurs för närvarande. Fossila bränslen står för 80% av energiförsörjningen och är också jordens största transportvara eftersom produktion (utvinning) och konsumtion sker på olika platser. Förbränning av fossila bränslen medför att den koldioxid som legat bunden i jorden under miljoner av år plötslig släpps fri och bidrar med växthuseffekten. Biobränslen bidrar inte på samma sätt till växthuseffekten, under förutsättning av skogen återplanteras, eftersom skogen konsumerar samma mängd koldioxid som släpps ut vid förbränning. Fotogen Destillat av råolja som används för uppvärmning i kaminer och som drivmedel i vissa fordon. Fotogen var historiskt den första petroleumprodukten som fick kommersiell betydelse i samband med att fotogenlampor började användas. Fotosyntes Process i vilken växter bygger upp energirika kemiska föreningar (kolhydrater) med hjälp av solljusets energi, vatten och koldioxid. Framledningstemperatur Temperaturen på det vatten som pumpas ut till rumsvärmare så som radiatorer. Francisturbin Turbin med fasta turbinblad som används i vattenkraftverk med fallhöjd mellan 30-450 meter. Frekvensomformare Utrustning för effektiv varvtalsstyrning av elmotorer. Frekvensomformare används t ex för att på ett energieffektivt sätt variera luftflödet i ett ventilationssystem eller för att styra en pumpmotors varvtal så att ett lämpligt tryck kan hållas i det system den sitter. Freoner Freon är egentligen ett av handelsnamnen för klorfluorkarboner. I dagligt tal används ofta freoner som allmän benämning på klorfluorkarboner som använts som köldmedium i kylar och frysanläggningar m.m., för framställning av skumplaster och som drivgas i sprayflaskor. Klorfluorkarboner medverkar kraftigt till växthuseffekten då de i troposfären är mycket stabila och absorberar jordens värmestrålning vid våglängder där de naturliga växthusgaserna inte absorberar. De påskyndar även nedbrytningen av ozonskiktet. Användningen av klorfluorkarboner är idag förbjuden i de flesta länderna. Friledning Luftledning för starkström. Fukthalt Mängden vatten i ett material i förhållande till materialets totala volym. Anges i kg/m3. Jämför med fuktkvot. Fuktkvot Fuktkvot Mängden vatten i ett material i förhållande till materialets torra vikt. Anges i kg/kg. Jämför med fukthalt. Fusion Sammanslagning av lätta atomkärnor till tyngre varvid elektrisk spänning frigörs. Utnyttjas inte idag utan befinner sig på forskningsstadiet. Förbränning En oxidationsprocess med stark värmeutveckling och eld. Genom att förbränna bränsle, t.ex. trä, olja, kol osv frigörs den energi som är bundet i materialet och kan sedan utnyttjas till nyttiga saker som t.ex. elproduktion, rörelseenergi (bilar) eller uppvärmning. Förgasning Överföring av ämne från fast form till gas utan att en kemisk förändring sker. Inget ämne kan brinna innan förgasning sker. Förnybara bränslen Bränslen som ständigt bildas, till skillnad från fossila, icke-förnybara bränslen som bildats under speciella förhållanden och där igen egentlig nybildning sker. Biobränslen, förutom torv, räknas till förnybara bränslen. Förnyelsebar energi Benämningen förnybar energi används också. Energislag som har kort omloppstid, dvs omvandling och lagring av t.ex solenergin till användbara energislag sker kontinuerligt. Till de förnybara energislagen räknas biobränslen, dvs ved, halm och vattenkraft, vindkraft, geotermi samt direkt utnyttjande av solenergi i solfångre eller solceller. Trots att torv räknas som ett biobränsle anses det inte vara förnybart p.g.a. sin långa omloppstid. Försurning Vid förbränning bildas olika utsläpp, bl.a. svaveldioxid och kväveoxider. Utsläppen svaveldioxid och kväveoxider omvandlas till svavel- respektive salpetersyra i atmosfären. Dessa sönderdelas till väte-, sulfat- och nitratjoner som så småningom regnar eller snöar ner på jordytan igen. Nederbördens pH-värde har sjunkit från 5,5 till 4,5 sedan tiden före industrialismen. Det sura nedfall som hamnar i Sverige härrör sig bara till en liten del från våra egna utsläppskällor, men i gengäld exporterar vi stora mängder surt utsläpp. Det mesta kommer från Centraleuropa och Storbritannien. Södra Sverige är hårdast drabbat av surt nedfall, surheten avtar norrut. De delar av Sverige som har kalkrik mark, Öland, delar av Skåne, Östergötland, Uppland och Jämtland klarar av det sura nedfallet bättre än övriga landet där jorden är uppbyggd på det skandinaviska urberget. Markförsurningen medför en utarmning på naturliga mineralämnen, t.ex. kalcium och magnesium, och utgör därför ett långsiktigt hot mot virkesproduktionen. Man tror att markförsurning orsakar vissa skogsskador som t.ex. kronutglesning hos barrträd. Mer påtagliga förändringar är förändringar i svampflorans sammansättning. Försurat vatten medför att antal arter i de drabbade sjöarna sjunker. Särskilt känsliga bottendjur (snäckor, musslor och kräftdjur börjar minska redan vid pH 6, vid ännu lägre pH drabbas känsliga fiskarter (mört och laxfiskar) och vid pH 4,5 är sjöarna helt fisktomma. Försurningen medför att aluminiumjoner övergår från fast form till lösning och sprids in vattnet. Denna lösta form av aluminium är giftig och dödar många arter. Det är främst små sjöar som är drabbade. I Sverige strävar vi efter att rädda sjöarna med kalkning vilket höjer pH-värdet. Detta kombinerat med att svavelnedfallet minskat sedan 70-talet har gjort att flertalet av sjöarna nu återtagit normalt pH-värde. Kalkningen måste dock kontinuerligt pågå så länge surt nedfall förekommer. Den kritiska syrabelastningen är överstigen i delar av Sverige och markförsurningen fortsätter. Det är fortfarande mycket angeläget att de försurande utsläppen minskas, även om situationen har förbättrats de senaste 20 åren. Förugn Ugn murad av eldfast material avsett för förbränning av fuktiga bränslen. Förångare Anordning som omvandlar vätska till gas. Förångning Avdunstning, vätska omvandlas till gas. Förångningsvärme Den värmeenergi som krävs för att ett ämne skall förångas. Förädling Förädling är en förbättring av ett ämnes egenskaper. Vid förädling av biobränsle sänks vanligen fukthalten och densiteten höjs. Biobränsle förädlas till t.ex. briketter eller pellets. Gallon Volymmått som används i USA, en gallon = 4,546 liter. Gasbrännare Anordning som blandar gas och luft som sedan förbränns. Gashydrater Gasmolekyler bundna i kristaller i ett vattenkristallgitters tomrum. Stora fyndigheter finns i områden med permanent tjäle och i havsbottnar. Ingen har funnit ett sätt att utvinna gasen. Gasklocka Behållare för stadsgas som jämnar ut produktionen och förbrukningen. Gaskombianläggning Anläggningar som kombinerar gasturbiner och ångturbiner för att ge kraftvärme. Bränsle är olja, naturgas eller gasol. Gasol LPG - Liqufied Petoleum Gas, en petroleumprodukt bestående av antingen butan eller propan eller av en blandning av båda. Den förvaras i vätskefas under tryck och används både som hushålls- och industribränsle och erhålls vid raffinering av råolja och vid utvinning av naturgas. Gasturbin I gasturbinanläggningar drivs turbinen av heta gaser från förbränning. Turbinen driver i sin tur en generator som producerar el. Oljeeldade gasturbiner för ren elproduktion används idag huvudsakligen som reservkraft. Gasturbiner används också i gaskombianläggningar. Generator En generator är en maskin som alstrar kemisk eller elektrisk energi. Vid produktion av elektrisk energi består den av en magnetisk rotor och en stator, dvs två magneter. Rotorn är en roterande magnet och statorn en fixerad. Vid rörelse utvecklas elektrisk ström som leds till en transformator. Vänder man på funktionen får man en elektrisk motor. Gengas Kort form av generatorgas. Ved får pyra i luftunderskott så koloxid bildas, gasen som bildas, dvs kväveoxid och koloxid kan ledas till en gengasmotor där den förbränns och kan driva t.ex. ett fordon. Används inte i Sverige idag, men var vanligt under andra världskriget. Geotermisk energi Värmeenergin som finns i jordens glödande inre och strömmar mot jordytan av egen kraft. Kan utvinnas genom djupa borrhål för i första hand uppvärmning. I vulkaniska områden är temperaturen så hög i berggrunden att ångan kan nyttjas till elproduktion. I Sverige är den geotermiska värmen bäst tillgänglig i Skåne där berggrunden består av porösa bergarter. Temperaturen stiger där med 30 grader per kilometder in mot jordens centrum. Giga Ett prefix. 1 Giga = 1 000 000 000. Förkortas G. Girsystem Mekanismen mellan tornet och maskinhuset på ett vindkraftverk. Vrider maskinhuset efter vinden. Globalstrålning Den sammanlagda solinstrålning som träffar en yta. Glödlampa Elektrisk ljuskälla försedd med en så kallad glödtråd (oftast tillverkad av volfgram). Glödtråden är innesluten i en ädelgasfylld glasglob, ädelgasen ersätter luft eftersom gasen inte reagerar med metallen. När ström går genom glödtråden hettas den upp och sänder ut ljus. Brinntiden för en normal glödlampa är 1000 timmar och glödtråden uppnår temperaturer runt 2500 grader. Den första glödlampan konstruerades 1879 av Thomas Edison. Golvvärme En uppvärmningsmetod där man värmer rum utan att använda radiatorer, element. Istället leder man varmt vatten under golvet alternativt tunna elkablar lagda i slingor under övergolvet. Vattenburna system är utmärkta att använda tillsammans med värmepumpar och solvärmesystem. Graddagar Ett dygns graddagar får man genom temperaturskillnaden mellan uteluftens medeltemperatur under dygnet och den inomhustemperatur till vilken värmesystemet bidrar med uppvärmning. Summerar man graddagarna under en månad får man månadens graddagar och på samma sätt för hela året. Statistik över antalet graddagar per månad och år på olika orter, vid en uppvärmning till 17° C finns hos SMHI. Statistiken kan användas för att jämföra energianvändningen mellan olika år. Gravitation Gravitation är den kraft med vilken kroppar drar till sig varandra. Kraftens storlek är beroende av kroppens massa, ju större massa dessto större gravitation. Jordens gravitation eller dragningskraft påverkar alla kroppar som finns på jorden med dragningskraften G = m * g. Där m är kroppens massa och g = 9,82 m/s2. Grot Hyggesrester, avverkningsrester, grenar, toppar, stubbar osv. Grundlast Det värmebehov som alltid finns i t.ex. ett fjärrvärmenät oavsett utetemperatur. GW Gigawatt. 1 000 000 000 watt. GWh Gigawattimme, 1 000 000 000 wattimmar. GWP-faktor Global Warming Potential. Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor. Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, vanligen betraktat i ett hundraårsperspektiv. GWP100. Annorlunda uttryckt kan man på detta sätt räkna om utsläppen till koldioxidekvivalenter. Gas GWP100 CO2 1 CH4 23 N2O 296 HFC 134a 1300 PFC (CF4) 5700 SF6 22200 Källa: Naturvårdsverket Halvledare Ett material som leder ström dåligt, dopar man halvledaren, t.ex genom att tillsätta andra ämnen, kan man förbättra de strömledande egenskaperna. Havsbaserad vindkraft Vindkraftverk som är placerad i havet. Kallas även off-shore baserad vindkraft. Heavy EcoDriving En utbildning i ett ekonomiskt körsätt för tunga fordon, med syfte att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Utbildningskonceptet har tagits fram av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) och Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR)i samarbete med Vägverket och Energimyndigheten, även Volvo och Scania har bidragit med råd och synpunkter. Helträdsuttag Begrepp som innebär att man skördar hela trädet vid avverkning, dvs även toppar och grenar. Hetvattenackumulator Se Ackumulatortank! Hetvattenpanna Panna som används då man vill värma upp vatten till över 100 grader. HF-don - elektroniska don Ersätter konventionella reaktorer, tändare och kondensatorer i belysningsarmaturer. Donen används för högfrekvensdrift. Hushållsel Energianvändningen i ett hushåll delas upp på tre huvuddelar: energi för uppvärmning, energi för tappvarmvatten och hushållsel. Hur fördelningen ser beror på vilka vanor invånarna i hushållet har. Tumregeln för fördelningen är att ett normal-hus använder ca 20000 kWh till uppvärmning, 5000 kWh tappvarmvatten och 5-7000 kWh hushållsel. Tendensen är att trots att dagens hushållsapparater är energieffektivare, så ökar andelen hushållsel, pga att mängden apparater hemma ökar. Hushållselen fördelas enligt följande: tvättstugan, ca 20%, kyl och frys 20%, belysning 20%, matlagning 15% och övrigt 25%. Ovanstående fördelningen varierar med antalet personer i bostaden och deras vanor. Hyggesrester Avverkningsrester, grenar toppar, stubbar som blir över när industrivirket är tillvarataget. Hängkabel Kabel som används som luftledning. Hästkraft Hästkraft är en äldre enhet för (mekanisk) effekt. Den metriska hästkraften har den svenska förkortningen hk och är 75 kpm/s (kilopondmeter/sekund) eller 735.5 W. I engelsktalande länder förekommer enheten horsepower, hp = ca 745,7 W Högfrekvensdrift Lysrörsanläggningar med HF–drift drivs med frekvenser på 30 000-70 000 Hz istället för, som vid konventionell drift, med 50 Hz. HF-drift innebär att lysrörsflimmer elimineras och ger dessutom ca 25% energibesparing jämfört med konventionell drift. Högspänning Nominell spänning över 1000 volt växelspänning mellan fasledare eller mer än 1500 volt likspänning mellan poler. IEA International Energy Agency. Fristående energiorganisation inom ramarna för OECD-samarbetet med 23 medlemsländer. Målet är att minska oljeberoendet genom energihushållning och utveckling av förnyelsebara energikällor. Imkanal Frånluftskanal från utrymme för matlagning. Indirekt kylning Vid direkt kylning överförs värmen från det gods som ska kylas (t ex ventilationsluft eller matvaror) till köldmediet indirekt med en cirkulerande köldbärare som mellanmedium. Induktion Uppkomst av elektrisk ström i en ledare som rör sig i ett magnetfält. Industriflis Flis från ytveden på stammen. Installationsbusteknik Ett tvåtrådssystem som kopplar ihop alla komponenter i ett styrsystem (t ex strömbrytare, sensorer och spjäll) och som innebär att man slipper dra särskilda ledningar till varje apparat. Styrning sker via datasignaler. Det är också möjligt att styra via befintliga elkablar. Leverans av data sker standardiserat, oavsett leverantör och möjliggör utbyte av information mellan olika system. Utnyttjas i "den nya generationens styrsystem", t ex i de två systemkoncepten EIB och LonWorks. Internlast Värmeavgivning från t ex människor, maskiner och belysning. Isolator Föremål av glas eller porslin som inte leder ström. Isolering Värmeisolerande material som minskar värmeförlusterna. J Joule, enhet för energi dvs arbete. 1 J=1Nm. Jord Innebär, då man pratar om el , allt som har förbindelse med marken. Jordförbundna föremål kan t ex vara vattenkranar, diskbänk, spis, radiatorer samt icke isolerande golv. Jordad apparat I jordade apparater är hölje av ledande material, som vid fel kan bli spänningsförande, förbundna med jord genom en skyddsledare. Skyddsledaren i apparaten har kontakt med stickkontaktens två metallbleck. Dessa är i sin tur i kontakt med motsvarande bleck i det jordade uttaget. Om en strömförande ledare i en jordad apparat går av och slår emot det skyddsjordade höljet går strömmen tillbaka i skyddsledningen och säkringen utlöser. I en ojordad apparat hade höljet blivit strömförande. En person som rör vid en strömförande apparat och samtidigt vid ett jordat föremål eller som samtidigt står på ett ledande golv av te x betong kan få 220 volt genom kroppen. Jordade uttag Jordade uttag är försedda med två metallbleck som står i kontakt med jord. Jordade uttag ska av säkerhetsskäl användas i fuktiga utrymmen samt i utrymmen med ledande material så som betong och klinkers i golv och väggar. Sådana utrymmen kan t ex vara kök, badrum och källare. Uttag utomhus ska också vara jordade. I ett och samma rum ska alla uttag vara antingen jordade eller ojordade. Ojordade apparater anslutna i ett annat rum ska inte tas in i ett jordat rum. Jordfel Ledningsfel där en ledare kommer i kontakt med jord. Jordfelsbrytare En jordfelsbrytare är ett extra skydd mot skador på grund av elfel. Den kontrollerar att det går lika mycket ström in i en apparat som ut ur den, vilket är fallet när allt är som det ska. Ingen ström går till jord. Om strömmen tar en annan väg, vilket kan inträffa om ett fel uppstår blir det obalans vilket jordfelsbrytaren känner och bryter strömmen. Det finns jordfelsbrytare för elcentraler, vägguttag med inbyggda jordfelsbrytare och flyttbara jordfelsbrytare. Jordfelsbrytare är märkta med A, B eller AC. A rekommenderas för hemmet vid nyinstallation. B används inom industrin. AC används också inom hemmet men är ej avsedd för hastighetsreglerade och effektreglerade apparater så som t ex borrmaskin och hårtork. Jordning Anslutning till jord från en elektrisk apparat. Justerverksflis Flis tillverkat av torkade avkapade bitar från plankor. k Prefix, kilo, 1000. Kalori (cal) Äldre måttenhet för värmemängd, numera ersatt av Joule. 1000 cal = 1 kcal(kilokalori) = 4190 J. Kapacitans Kondensatorer, som i princip utgörs av två plattor på ett visst avstånd ifrån varandra, ger ett visst motstånd mot ström som, till skillnad mot ”vanligt” resistivt motstånd, är beroende av strömmens frekvens. Detta motstånd kallas reaktans. Ju högre frekvens desto mindre motstånd och tvärt om. Likström passerar inte alls en kondensator utan laddar istället upp den med elektrisk laddning. Eftersom reaktans är just frekvensberoende kan en kondensators egenskaper inte anges med reaktans. Dess styrka anges med kapacitansen som mäts i farad. En farad är en väldigt hög kapacitans. Kapacitansen är ett mått på kondensatorns förmåga att lagra elektrisk laddning. Kaplanturbin Turbin som används vid vattenkraftverk med fallhöjder under 75 meter. Kilo Prefix, 1000, förkortas k. Kilowattimme Kilowattimme, förkortat kWh, är ett mått på energi. Energi är effekt multiplicerat med den tid som effekten utnyttjas. Kilo betyder tusen. En 100 W lampa som är tänd en timme använder 100 W x 1 h = 100 Wh, dvs. 0,1 kWh. För att den ska lysa i 10 timmar behövs 1 kWh energi. Kinetisk energi Rörelseenergi. Klenflis Flis i form av sågspån upp till 15 mm:s storlek. Klenspänning Används ofta i leksaker, som har högsta tillåtna spänning på 24 V. Klenspänningen är högst 50 V växelström eller 150 V likström. Klimat Klimatet på jorden förändras långsamt p.g.a. mänsklig aktivitet på jorden. Den sk växthuseffekten. Växthuseffekten är en fruktad uppvärmning av jordklotet orsakad av att långvågig infraröd strålning som är på väg från jorden fångas upp av jordens atmosfär. Atmosfären har p.g.a. mänsklig aktivitet, dvs förbränning av fossila bränslen, ändrat karaktär och hejdar strålningen att lämna jorden. P.g.a. dessa ändringar tror dagens forskare att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1 - 3,5 grader inom 100 år. Denna uppvärmning kommer att orsaka naturkatastrofer. Det finns risk för att klimatzoner förskjuts, för skandinavisk del kan klimatet komma att bli varmare, men Golfströmmen kan påverkas och ändra riktning, vilket skulle föra med sig att vårt klimat skulle bli mer som det Sibiriska. Även om detta scenario inte skulle inträffa innebär klimatändringar problem för den flora och det djurliv vi har som inte skulle hinna med att ställa om sig. Skadeangreppen kan komma att öka. Växthusgaserna som ökar p.g.a. av mänsklig aktivitet är främst koldioxid, klorfluorkarbider, metan, dikväveoxid. Klimatskärm Term som betyder väggar, tak och golv, alltså det skal som skyddar inneklimatet från uteklimatet, inomhus från utomhus. Knackning Vid okontrollerad tändning av gasen i förbränningsrummet på en bensindriven motor kan ett knackande ljud uppstå. Kol Grundämne som ingår i alla levande varelser och ett samlingsnamn på bergarten brunkol- stenkol- antracit som är en av jordens viktigaste energikällor. Koldioxid Kolförening i gasform som ingår i fotosyntesen och som finns naturligt i atmosfären, koldioxiden är en förutsättning för allt liv. Växter behöver gasen för fotosyntesen som producerar det syre människor och djur behöver för att leva. Koldioxiden är en viktig växthusgas som säkerställer jordens temperatur till + 15 grader istället för - 18 grader. All förbränning ger upphov till koldioxidutsläpp. Den koldioxid som funnits bunden i miljoner av år släpps fri genom förbränning av fossila bränslen såsom kol och olja. Koldioxiden som släpps ut vid förbränning av förnyelsebara bränslen som t.ex. ved, binds sedan återigen i växterna då de växer upp på nytt. Detta innebär alltså inget tillskott av koldioxid i atmosfären. Tillskottet som orsakas av människans användning av fossila bränslen ger upphov till växthuseffekten, som är en fruktad uppvärmning av jordklotet. Uppvärmningen av jordklotet medför naturkatastrofer som t.ex. höjning av hav. Koldioxidekvivalenter Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (Global Warning Potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, vanligen betraktat i ett hundraårsperspektiv. GWP100. Annorlunda uttryckt kan man på detta sätt räkna om utsläppen till koldioxidekvivalenter. Gas GWP100 CO2 1 CH4 23 N2O 296 HFC 134a 1300 PFC (CF4) 5700 SF6 22200 Källa: Naturvårdsverket Kompressor Komprimerar gaser till högre tryck. Kondensat Ånga som övergått till vätskeform. Kondenskraftverk I kondenskraftverk produceras el. Till skillnad från i kraftvärmeverk tas inte värmen i ångan som lämnar ångturbinen, tillvara utan istället optimeras elproduktionen. Efter turbinen har ångan ett relativt lågt tryck och låg temperatur och energiinnehållet i ångan kyls bort med t ex havsvatten. Förlusterna är stora, ca 2/3 av ångans energiinnehåll utnyttjas inte. De anläggningar som finns i Sverige idag använder främst olja och utgör numera främst reservkraft. Det senare gäller inte kärnkraftverken som också är en typ av kondenskraftverk. Kondensor Anordning där ånga omvandlas till vatten och värme utvinns. Konvektion Värmeöverföring genom strömningar hos en gas eller vätska. Värmen kan också förflyttas från gas till fast kropp och vise versa. Värmeöverföringen från en radiator sker med konvektion. Den kalla luften värms av radiatorn och stiger uppåt, eftersom varm luft är lättare än kall luft. Då uppstår ett sug vid radiatorn och ny kall luft sugs dit och värms upp osv. Kortslutning Kontakt mellan två punkter som har olika elektrisk potential. Strömmen tar vägen som ger minst motstånd och den elektriska kretsen förlorar sin funktion. Krackning En metod att framställa bensin ur tyngre eldningsolja. Under tryck och värme sönderdelas kolmolekylerna i eldningsoljan till bensinmolekyler. Kraftverk Anläggning som producerar elektrisk energi. Kraftvärmeverk Anläggningar som producerar både el och värme kallas kraftvärmeverk. Värmen i form av hett vatten används i angränsande fjärrvärmenät eller industriella processer. Kan eldas med de flesta typer av bränsle t ex olja, biobränsle eller naturgas. Utnyttjar en större del av bränslets energiinnehåll än kondenskraft. Kristallin solcell Kommersiell solcell som består av en kiselskiva. Kubbved Småved i längden 50-250 mm i jämna storlekar. Kutterspån Spån som uppstår vid hyvling av torra produkter. Kväveoxider Kallas NOx, bildas vid förbränning. En av de största orsakerna till försurningen. Kylmedel Ämne till vilket värme avges under en kylteknisk process. Kan t ex vara kylvatten eller luft. Kyltorn Värmeavgivare där vatten kyls genom att bringas i kontakt med luft. Kärnenergi Energi som frigörs när atomkärnor reagerar med varandra eller med elementarpartiklar. Det kan vara fusion eller fission. Idag utnyttjas enbart fissionsenergi. Fusionsenergi är fortfarande på forskningsstadiet. Kärnkraftverk Kondenskraftverk som utnyttjar kärnenergi för elproduktion kallas kärnkraftverk Köldbärare Vätska som vid indirekt kylning överför värme från det gods som ska kylas t ex ventilationsluft, till köldmediet i kylaggregatet. Köldmedium Det arbetsmedium som finns i te x värmepumpar och kylaggregat där en förångningsprocess sker. Lakvatten Spillvatten som rinner från avfallsupplag. Laminär strömning Strömning i ett medium, gas eller vätska som rinner ordnat, motsatsen är turbulent strömning där mediet rinner oordnat Latent system En slags energilagringsmetod där salter används som lagringsmedium av värme. Genom fasomvandlingar, t.ex. från fast form till vätska kan energin utvinnas, alltså genom smältning eller förångning. Latent värme De värmemängder ett ämne tar upp vid smältning, förångning eller upplösning. Laxtrappa En slags vattentrappa som möjliggör för laxen att vandra förbi ett vattenkraftverk. LCA Livscykelanalys. En metod som kvantifierar den miljöpåverkan ett ämne har från vaggan till graven eller från grind till grind. En LCA tar upp all miljöbelastning, både sådan orsakad direkt av produkten eller produktens tillverkning och indirekt t.ex. framställningen av energin som används för produktionen av produkten. De olika miljöbelastningarna kan värderas genom olika metoder och på så sätt kan olika produkters miljöpåverkan jämföras. För att sådan jämförelse överhuvudtaget ska ske måste dock produkternas LCA vara likadant gjorda. Ledare Ett material som leder ström. Lignin Bindemedlet i trä. Binder samman cellulosan. Likspänning Elektrisk spänning med konstant polaritet, används till vissa motorer och vid överföring av höga spänningar i ledningar i havsbotten t.ex. till Gotland. Likström Ström som endast går åt ett håll i ledaren, jämför med växelström som pulserar fram och tillbaka. Ljusflöde Ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger; totalt i alla riktningar. Strålningen värderas efter det mänskliga ögats känslighet. Mäts i lumen (lm). Ljusstyrka Anger intensiteten på ljusflödet i en viss riktning. Säger något om hur ljuset sprids från en armatur eller ljuskälla. Mäts i candela (cd). Ljusutbyte Förhållandet mellan ljusflödet från en ljuskälla och ljuskällans elektriska effekt. Mäts i lm/W. LonMark Förening för tillverkare och nyttjare av LonWorks-teknologin. LonTalk Det kommunikationsprotokoll som finns inbyggt i de chips som LonWorks- teknologin bygger på. Lonworks Teknologi för styrnätverk som utnyttjar den s k installationsbusstekniken. Ett LonWorks-nätverk kan t ex sköta en fastighets alla automatiserade funktioner (men är inte speciellt utvecklat för fastighetsbranschen). LonWorks bygger på det av företaget Echelon utvecklade, intelligenta chipset Neuron. Neuroner sitter decentraliserat i det som kallas noder och som kan utgöras av t ex strömställare, rörelsedetektorer, och reläer. Noderna är hopkopplade och kommunicerar genom nätverket. Genom den decentraliserade intelligensen kräver systemet inte någon DUC. Med LonWorks liksom med EIB kan man ha flera olika funktioner i en apparat, t ex kan en närvarodetektor styra såväl belysning som ventilation och larm. Utrustning som kopplas till nätverket behöver inte vara av något speciellt fabrikat men måste kunna kommunicera med LonTalk. Luftfuktighet Luften innehåller en varierande mängd vatten i form av ånga. Ju varmare luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla. Förhållandet mellan mängden vattenånga i luften vid ett visst tillfälle och den maximala mängden ånga luften kan hålla vid den temperaturen kallas den relativa fuktigheten och uttrycks i procent. Luftens vatteninnehåll kan också beskrivas med ånghalten och ångkvoten. Se dessa ord. Lufttryck Luftens vikt per ytenhet, från jordytan till atmosfärens yttre gräns Luftöverskott Skillnaden mellan det verkliga luftbehovet vid förbränning och det teoretiska, stökiometriska behovet. Lumen Enheten för ljusflöde. Se ljusflöde Luminans Ett mått på hur ljus en viss yta är. Kan beskrivas som styrkan på ljuset som reflekterats i en yta, i en viss riktning eller det ljus som når ögat efter att ha reflekterats. Beror både av mängden ljus som tillförs ytan och ytans förmåga att reflektera ljuset. Mäts i cd/m2. Lux Enhet för belysningsstyrka. Detsamma som lumen/m2. Luxmeter Instrument som mäter belysningsstyrka, dvs det ljusflöde som träffar en viss yta. Lysrör Lampa där det synliga ljuset alstras genom fluorscens av lyspulver som finns på rörets väggar. Rören innehåller kvicksilverånga och krypton, neon och argon. Lågenergilampa Kompakta lysrör (ofta 2-4 stavar av lysrör som kan skruvas in i en vanlig glödlampssockel). De drivs med högfrekvens (typiskt 50-60KHz) med ett s.k. HF-don. Jämfört med vanliga glödlampor, sparar lågenergilampan ca. 80% elenergi samt håller ca.10 gånger längre. Lågenergilamporna har ett högre ljusutbyte, ger fler lumen / watt och alstrar sitt ljus, liksom lysrör, i en sk. urladdning. Därmed finns ingen skakkänslig glödtråd med relativt kort livslängd. Utbrunna lågenergilampor skall lämnas in på miljöstation. Läckluft Oavsiktligt luftflöde genom otätheter i byggnadsdelar. Skapar lätt drag och kan ge ett onödigt stort värmeenergibehov. Läckström Ström som flyter till jord utan att det är fel på apparaten. Kallas även vagabonderande ström. Lägesenergi Potentiell energi, den energi som ett föremål har p.g.a. att det befinner sig på ett visst ställe i ett kraftfält. Om man släpper ett föremål och låter det ramla fritt fall så omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. Markförsurning Försurande ämnen orsaker en sänkning av pH-värdet i marken beroende på markens beskaffenhet; kalksten neutraliserar medan det skandinaviska urberget är mycket känsligt för försurning. Försurningen medför att aluminiumjoner frigörs. Aluminium är giftigt för människor, djur och växter. Medium Ett latinskt ord som i energisammanhang ofta avser arbetsmedium, kan vara vatten eller luft, eller köldmedium som kan vara freon. Mega Ett prefix. 1 000 000. Förkortas M. Mellandestillat Samlingsnamn för gasolja, fotogen och dieselolja. Metan Sumpgas CH4, den enklaste av kolväten. Metan är brännbart och kan t.ex. användas för fordonsdrift eller eldas i fjärrvärmeverk. Metan är en mycket kraftig växthusgas och bör hellre förbrännas än släppas ut i atmosfären obehandlad. Gasen bildas bl.a. naturligt i kärr och av idisslande djur. Avfallsdeponier och risfält är också stora producenter av metan. Metanol Träsprit CH3OH. Kan tillverkas ur biomassa. Meter vattenpelare Förkortas mvp och är ett gammalt tryckmått. 1 mvp =9,81 kPa. Miljö Den största miljöbelastningen i samhället idag är vår energianvändning. Minskar vi vår energianvändning genom effektiviseringar och genom att spara energi minskas den negativa belastningen på miljön. Miljökonferenser För att hejda den negativa miljöbelastningen på jorden hålls internationella och nationella miljökonferenser. Den mest omtalade just nu är Kyoto 1997. Där förhandlades det fram ett protokoll om utsläppsmål för CO2 för olika länder. EU-länderna åtog sig att minska sina utsläpp med 8 procent och i fördelningen inom EU fick Sverige rätt att öka sina CO2 -utsläpp med 4 procent. Kyoto-protokollet var en fortsättning på F.N:s miljökonferens i Rio 1992 som skall hejda klimatpåverkan. Andra större milstolpar är luftvårdskonventionen i Geneve 1979 som syftar till r att "parterna skall bemöda sig om att begränsa och så långt möjligt gradvis minska och förhindra luftförorening" Den internationella överenskommelsen om åtgärder till skydd för de övre luftlagrens ozonskikt – Montrealprotokollet – träffades 1987 och avsåg då en halvering av produktion och konsumtion av de fem viktigaste CFC-föreningarna (också kallade freoner) samt en "frysning" (dvs. ett stopp för fortsatt ökning) av produktion och användning av tre typer av haloner. Sedan 1987 har protokollet utvidgats till att också omfatta andra kemikalier (koltertraklorid, 1, 1, 1-trikloretan, metylbromid, HBFC och bromklormetan), och kraven på åtgärder har efterhand kraftigt skärpts. Mer om internationella miljökonferenser återfinns på Naturvårdsverkets hemsida www.environ.se. Miljökonsekvensbeskrivning MKB är en utredning som ska omfatta en produkts samtliga konsekvenser avseende miljön. Från tillverkning och råvaror till slutet av produktens livscykel. MJ Förkortning av MJ, dvs 1 000 000 J. Mollierdiagram Ett diagram som visar egenskaperna hos fuktig luft. Används bl a för beräkningar som gäller luftbehandling och ventilation Diagrammet innehåller följande parametrar: temperatur, vatteninnehåll, relativ fuktighet, värmeinnehåll, daggpunkt och våt temperatur. Om två av de nämnda parametrarna är kända för luft i ett bestämt tillstånd, kan resterande bestämmas genom diagrammet. Motorbroms Förespråkas och används flitigt vid sparsam körning. Motorbroms får man när man släpper gasen helt och har ett motorvarv som överstiger ca 1500-1600 varv per minut. Då tillförs inget bränsle till motorn och bränsleförbrukningen blir noll. Vid 1200-1300 varv per minut börjar motorn förbruka bränsle igen, man ska därför växla ner strax innan man når detta varvtal. Motorshunt Enhet av shuntventil och shuntmotor. Se shuntventil och shuntmotor. Motorskydd Skyddar elmotorer från att överbelastas och haverera. Säkringar skyddar endast mot kortslutning, därför måste elmotorer kompletteras med detta överbelastningsskydd. Motorvärmare Används vid förvärmning av fordonsmotorer. För att starta en kall bensinmotor behöver den en ”tjockare” blandning av bränsle och luft än om motorn är varm. Varje kallstart innebär ökad bränsleförbrukning och ökade avgasutsläpp. Man kan därför spara mycket bränsle bara genom att använda motorvärmare. Dessutom minskar man avgasutsläppen samt slitaget av bilens motor och avgasreningssystem. Den energi som motorvärmaren kräver tjänar man in på lägre bensinförbrukning. Mottryckskraft Kraftverk där förutom den producerade elen, också värmen tas tillvara i form av ånga eller hetvatten. Detta ger en mycket hög verkningsgrad och är ett effektivt sätt att utnyttja det mesta av energiinnehållet i bränslet vid elenergi-generering. Den mängd el som fås ut blir lägre än i ett kondenskraftverk. Ett mottryckskraftverk som levererar den tillvaratagna värmen till fjärrvärmenätet brukar kallas kraftvärmeverk. Begreppet mottryckskraft används framför allt inom industrin. Med kraftvärme borträknat finns mottryckskraft huvudsakligen inom massa- och pappersindustrin. MW Förkortning av megawatt, 1 000 000 W. MWh Förkortning av megawattimme, 1 000 000 Wh. mvp Förkortning av meter vattenpelare som är ett äldre mått för tryck. Märkdata Märkning på elektriska apparater som anger normala driftsvärden. Märkeffekt Den effekt som en apparat kan lämna eller som kan tas ut från t ex en elmotor vid märkström. Märkström Den ström som tas ut från nätet när en apparat lämnar full effekt. Naturgas Gas som utvinns ur djupa borrhål i marken, kallas även fossilgas. Gasfyndigheterna finns ofta på samma ställen där man finner olja. Huvudbeståndsdel är metan, men gasen innehåller även bl.a. etan, propan och butan. Naturgasen står för över 20% av världens energianvändning efter olja och kol. Jämfört med dessa ämnen har naturgasen fördelaktigare miljöegenskaper, eftersom gasen ger lägre utsläpp av koldioxid och kväveoxider vid förbränning och den innehåller heller inget svavel. Energiinnehållet är 36-39 MJ/m3(n) och 1000 liter naturgas motsvaras av ca 1 liter olja. Naturgaskombi En gaskombianläggning som drivs med naturgas. Neutralledare Den ledare som tidigare kallades nolledare, neutralledaren är ansluten till elsystemets neutralpunkt. Neutralpunkt Kallades tidigare nollpunkt. Den punkt i ett elsystem som vid normala förhållanden inte för spänning till jord. Newtonmeter Förkortas 1 Nm, enhet som betecknar mekaniskt arbete. Nitrifikation Process som förekommer naturligt och innebär att ammonium och ammoniak oxideras till nitrat och nitrit och möjliggör att växter och djur kan ta upp det. Nivåskillnad Förutsättningen för vattenkraft. Skillnader i höjd mellan t.ex. två sjöar. Nm Newtonmeter, enhet som betecknar mekaniskt arbete. Nolledare Äldre beteckning på neutralledare. Nolledare är ansluten till elsystemets nollpunkt eller neutralpunkt som det kallas nu för tiden. Nominell spänning Den spänning en apparat eller elinstallation är konstruerad för. NR Nybyggnadsregler. Ersattes 1994 av BBR(Boverkets Byggregler) och BKR (Boverkets konstruktionsregler). NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket, Sveriges centrala näringspolitiska myndighet. Närvärme Fjärrvärme med ett begränsat mottagningsområde, dvs fjärrvärme i mindre skala. Ocean Thermal Energy Conversion Förkortas OTEC, en metod på experimentstadiumet som genererar el genom att utnyttja temperaturskillnaderna mellan ytan och djupen i havet. En variant på att utvinna solenergin, eftersom det är den som värmer upp ytvattnet. Temperaturskillnaderna bör vara 20 grader och djupet minst 1000 meter för att metoden skall fungera. Principen är densamma som för ett ångkraftverk. Odorisering En metod som innebär att en kraftig lukt tillsätts den naturligt luktfria naturgasen. Det minskar risken för oupptäckta läckage. Offshore Olje- eller gasutvinning till havs. Oförbrända kolväten Kolväten i rökgaser p.g.a. ofullständig förbränning. Oförbränt i aska Rester av kol i aska p.g.a. ofullständig förbränning. Ohm Enhet för resistans, dvs elektriskt motstånd. Förkortas med den grekiska bokstaven omega. Oktantal Ett mått som anger hur bensin kan motstå okontrollerad självantändning. Olja Oljan är ett fossilt bränsle som bildats under årmiljonerna av växt- och djurrester blandat med sand och slam på botten av sjöar och hav. Det bildas ständigt ny olja, men nybildningen går oändligt långsamt vilket betyder att med nuvarande oljekonsumtion kommer en oljebrist uppstå förr eller senare. Råoljan som utvinns vid oljefyndigheter kan inte användas direkt som den är utan den måste först genomgå en förädlingsprocess vid ett raffinaderi. Vid raffineringen avlägsnas många av de miljöfarliga ämnen som oljan innehåller, men vid förbränning uppstår utsläpp av kvarvarande giftiga ämnen och de nya ämnen som bildas vid förbränningen. Oljan orsakar stora utsläpp av koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Se koldioxid resp växthuseffekt. Oljekondenskraftverk Anläggning som producerar el med olja som bränsle. Operativ temperatur Den samlade inverkan av luftens och de omgivande ytornas temperatur. Ottomotor Kallas även bensinmotor. Ozon Ozon, O3, bildas i stratosfären ur syret i luften av den ultravioletta strålningen som kommer från solen. Ozonskiktet skyddar jorden från de skadliga strålarna från solen och är en förutsättning för allt liv. Dagens mänskliga aktivitet släpper ut ämnen, bl.a. freon som inverkar skadligt på ozonlagret och tunnar ut det. Ozon är en giftig gas och har en speciell lukt och starkt oxiderande egenskaper. Av trafikens utsläpp av kväveoxider och kolväten kombinerat med starkt solljus bildas sk marknära ozon som ger skador på växtligheten och är skadliga för människor. Detta fenomen är vanligt vid starkt trafikerade vägar i närheten av tätorter. Panna Apparat där ett bränsle förbränns och värmer vatten till hetvatten eller ånga. Pascals princip Viktig princip som tillämpas inom hydrauliken. Tryck på en vätska i vila överförs till alla delar i vätskan utan förluster. Passiv solvärme Metod att utnyttja solvärme utan särskild utrustning. T.ex. solvärmen som kommer in i en byggnad via tak eller fönster. Pellet Ett förädlat biobränsle, kallas även pelletter ibland. Pellet består av komprimerade, (hårt sammanpressat) rester från träindustrin, dvs spån och kutterspån. Det är inga tillsatser utan det naturliga ligninet i träet binder samman pelletterna. Pellet används i särskilt utformade pelletpannor eller kaminer som sköter sig i stort sett själva, med lite tillsyn och påfyllning då och då. Värmevärdet ligger på 4800 MWh/ton, dvs 1 ton pellet ersätter 4 m3 torr blandved eller 2 ton pellet motsvarar 1 m3 eldningsolja. Pelletbrännare En brännare utvecklad för förbränning av pellet. Peltonturbin Vattenkraftsturbin som används vid mycket höga fallhöjder, minst 200 meter. Därför är den ovanlig i Sverige, men vanlig i Norge. PEN-ledare Skyddledare i ett elsystem med en kombinerad funktion som neutralledare och jord. Peta Ett prefix som förkortas P. 1 000 000 000 000 000 watt = 1 petawatt. Petroleum Råolja. Pexrör Ett rör som används bl.a. i solfångare och tål höga tryck och temperaturer. Pilotlåga Liten låga som används som tändlåga för större lågor som ger högre effekt. Pilotlågan brinner alltid. PJ Petajoule, dvs 1 000 000 000 000 000 joule. Plan högtemperatursolfångare En vanlig solfångaranläggning som används i småhus. Plattvärmeväxlare Värmeväxlare där de värmeöverförande ytorna består av plattor. Det varmare och det kallare mediet strömmar på var sin sida om plattorna så att det ena mediet strömmar mellan vartannat plattpar och det andra mellan vartannat. Används t ex för att överföra värme från fjärrvärmenätets cirkulerande vatten till fastigehetens värmevatten. En annan typ av plattvärmeväxlare används för värmeåtervinning i ventilationssystem. Polyaromatiska kolväten Förkortas PAH. Oförbrända svårnedbrytbara kolväten. Potentiell energi Lägesenergi, den energi som ett föremål har p.g.a. att det befinner sig på ett visst ställe i ett kraftfält. Om man släpper ett föremål och låter det ramla fritt fall så omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. Prefix Används för att förenkla hanteringen av stora tal. Istället för att skriva ut alla nollor ersätts de av en bokstav enligt ett givet mönster. T.ex. k (kilo) = 1 000 M (mega) = 1 000 000 osv. Propan C3H8, kolväte som är i gasform vid normalt tryck och temperatur. Protokoll En uppsättning regler som bestämmer hur kommunikation mellan olika enheter eller datorer i ett styr- och övervakningssystem ska utföras. Som aktuella standardprotokoll kan nämnas: BACnet, ProfiBus, TCP/IP, BatiBus, LonTalk, EIB, FND och FIP. Pumpkraftverk Vattenkraftverk som utnyttjar elmarknaden. När elenergin är dyr, dvs man får bra betalt släpps vatten ner från de övre magasinet. När elenergin är billig pumpas vattnet upp från det nedre vattenmagasinet för att kunna utnyttjas igen. PW Petawatt, dvs 1 000 000 000 000 000 watt. PWh Petawattimme, dvs 1 000 000 000 000 000 wattimmar. Radiator Värmeelement som avger värme till omgivningen genom konvektion och strålning. Det finns två huvudvarianter av radiatorer, elradiatorer och vattenradiatorer. Radiatorkrets Värmesystem som sprider värme i de olika rummen i en byggnad. Raffinering Råoljan raffineras, delas upp, i olika produkter under tryck och uppvärmning vilket kondenserar ut kolväten i olika temperaturspann. Rapsolja Ett bränsle som framställs ur rapsfrön. Reaktiv effekt Fås i växelströmskretsar när strömmen och spänningen passerar en s k induktans (t ex lindningen i en motor). Anledningen är att strömmen hamnar efter spänningen i tid. Tidsförskjutningen kallas induktiv fasförskjutning. Den reaktiva effekten behövs t ex för att bygga upp en motors magnetfält men kan inte uträtta något nyttigt arbete. Minskar distributionsnätets överföringskapacitet. Har enheten VAr. Reburning Metod som används för att slutförbränna rökgaserna med en extra lufttillsats vilket reducerar utsläppen av kväveoxider. Reflektorer Anordning av speglar som koncentrerar solinstrålningen mot solfångare och solceller. Reglering Används för att hålla ett inställt börvärde konstant med hjälp av olika styrdon för t ex kyla och värme. Relativ fuktighet Förhållandet mellan mängden verklig vattenånga i luften och den maximala mängden ånga luften kan hålla vid samma temperatur kallas den relativa fuktigheten. Uttrycks i procent. Kallas även relativa ånghalten. Relativ ånghalt Se relativ fuktighet. Reservkraft Utnyttjas bara när efterfrågan på el är extra stor eller då övrig kapacitet av andra skäl inte räcker till. Resistans Motstånd i en elektrisk krets. Enhet. Ohm. Ringtryck Är lufttrycket i fordonets däck. Detta har en avgörande betydelse för bränsleförbrukningen. För lågt ringtryck innebär att rullningsmotståndet, och därmed bränsleförbrukningen, ökar. Rätt ringtryck kan minska bränsleförbrukningen med 5 procent. Rosterpanna En panna för fasta bränslen, där bränslet ligger på rosten och förbränningsluften leds genom bränslet. Rotor Den roterande delen i en elektrisk motor, kallas även ankare. Råolja Obehandlad olja i det skick oljan är när den utvinns. Rökgas Den gas som uppstår vid förbränning. Rökgas består av kvävgas, syre kolmonoxid, koldioxid, kväveoxider, vattenånga, metan, kolpartiklar, tjärpartiklar, kondenserade syror och andra ämnen. Rökgaskondensering Har som syfte att ta tillvara värmeinnehållet i rökgaserna. Anläggningar för rökgaskondensering finns huvudsakligen i fastbränsleeldade pannor inom industrin och vid fjärrvärmeverk. Rökgasrening Rening av rökgaser bl.a. genom cyklon, textilfilter eller elektrofilter och rening av kväve- och svaveloxider. Rökgasspjäll Sitter i förbindelsekanalen mellan panna och rökkanal. Med detta regleras undertrycket i eldstaden. Rörelseenergi Den energi en kropp har p.g.a. av sin rörelse. Rörflen En grässort som används som biobränsle. Rörturbin Turbin som används vid låga fallhöjder. Rötgas Brännbar gas som bildats genom rötning. Rötkammare Behållare avsedda för rötning av avfall eller annat organiskt material för produktion av rötgas. Rötning Nedbrytning av organiskt material utan närvaro av syre, en sk anaerob process. Salix Snabbväxande trädslag som odlas som biobränsle. SBN - Svensk Byggnorm Ersattes av NR (Nybyggnadsregler) som i sin tur har ersatts med BBR. SFP - specifik fläkteleffekt Ger ett mått på hur eleffektiv en ventilationsanläggning är. Talet fås genom att den aktiva eleffekten för samtliga fläktar i luftdistributionssystemet divideras med det största värdet av till- eller frånluftflödet genom byggnaden, i m3/s, vid dimensionerande förhållanden. Anges i enheten kW/(m3/s). Shuntmotor Motor som ändrar shuntventilens inställning. Se shuntventil. Shuntventil - blandningsventil Blandar varmt vatten från panna, fjärrvärmeväxlare o dyl med det svalare returvattnet från radiatorer, värmebatteri o dyl så att vattnet som pumpas ut i systemet för att avge värme får en temperatur som ger önskad rumstemperatur/tilluftstemperatur. Ventilens läge och därmed framledningstemperaturen kan regleras manuellt men bör styras automatiskt efter t ex utomhustemperaturen. Skiktning Det fenomen som uppstår t.ex. i en ackumulatortank om vattnet ej blir omrört. Det varma vattnet lägger sig överst och det kalla i botten. Skogsbränsle Biobränsle från skogen som är helt obehandlat. Skogskubikmeter Måttenhet som uppskattar mängd växande skog. Enhet: m3sk. Skyddsledare-jordledare Skyddsledaren ska enligt internationell standard vara gul och grön. I äldre anläggningar kan den dock vara märkt med någon annan färg. I denna ska ström gå tillbaka när höljet i en jordad apparat, på grund av fel blir spänningsförande. Detta utlöser normalt säkringen. Slavtank Extra tankutrymme. Solcell Omvandlar direkt energin i solens strålar till elektricitet. Solenergi Energi som kommer från de kärnreaktioner som pågår ständigt inne i solen. En förutsättning för allt liv på jorden. Solfångare I en solfångaranläggning värms vatten av energin i solens strålar. Kan t ex användas för uppvärmning av tappvarmvatten men också för uppvärmning av värmevattnet som i sin tur värmer byggnaden. Sparsam körning Ett energisnålt körsätt för såväl personbilar som bussar och andra typer av tunga fordon. Genom några enkla förändringar i körsättet kan man spara bränsle och pengar, dessutom bidrar man till att koldioxidutsläppen minskar. Men Sparsam körning är mer än ett körsätt, det innefattar också delar som uppföljning och motivation. Läs mer på Vägverkets hemsida: www.vv.se/sparsam Specifik värmeenergi En term som betecknar den värmemängd som krävs för att höja temperaturen en grad hos ett kilo material. Specifik värmekapacitet En term som betecknar den värmemängd som krävs för att höja temperaturen en grad hos ett kilo material. Specifik värmekapacitet betecknas med c och har enheten J/kgoC (eg. J/kg K) Specifik ångbildningsvärme För att förånga massan m kg av en materia går det åt värmeenergi = lå * m, där lå är det specifika ångbildningsvärmet för materialet med enheten kJ/kgK. Spetslast Den effekt som krävs vid de mest extrema tillfällen, inträffar bara vid några tillfällen per år. Spillvärme Värme som avges från processer. Kan utnyttjas för uppvärmning. Spänning För att en elektrisk ström skall uppstå krävs det spänning. Man kan jämföra det med trycket i en vattenledning, utan tryck blir det inget vattenflöde. Elektrisk spänning har enheten V (volt). Spänning som uppgår till högst 250 V mellan ledare och jord kallas lågspänning. Spänning över 250 V är högspänning. I vanliga vägguttag är spänningen 230 V. Stadsgas Mellanvärdegas som innehåller, förutom metan och kväve, butan och i låg halt kolmonoxid med tillsats av luktämnen. Stamledning Den ledning som samlar ihop och överför elektrisk energi mellan olika delar av landet. 220 kV eller högre. Stamnät Det nät av stamledningar (se detta ord) som distribuerar elenergi till hela landet. Statens Energimyndighet Den centrala förvaltingsmyndighet som arbetar med energifrågor och energitillförsel. Tidigare låg detta under NUTEK. Statens Kärnkraftsinspektion Förkortas SKI. En myndighet som ser till att de svenska kärnkraftssäkerhetsvillkoren följs. Stator En av huvuddelarna i roterande likströms- och växelströmsmaskiner, dvs generatorer och motorer. Statorn är en stillastående del med lindningar genom vilka det går ström som alstrar ett magnetfält. I likströmsmaskinen ett fast magnetfält och i växelströmsmaskinen ett roterande. Stenkol Det dominerande bränslet i världen för elproduktion. En svart kolart som innehåller 75 -95% kol. Stenkol har bildats av växter som genomgått förmultning och förkolning. Detta orsakar gasbildning och genom den tryck och den värme som då uppstått har växterna förvandlats till en hård bergart. Stjälpt kubikmeter Ett mått som ofta används för bränsle, t.ex. flis. Förkortningen är m3s. Strypventil En ventil som påverkar trycket på ett medium, det innebär att ventilen också påverkar temperaturen. Strålsamlare - luftinblandande Sätts i en blandares utlopp för att ge luftinblandning. Eftersom den vätande förmågan ökar kan mängden vatten som används och därmed också energin för uppvärmning av varmvatten, minskas. Fabrikatexempel: FMMattson, Luftinblandnade strålsamlare EcoFlow Ström Ström eller strömstyrka är ett mått på hur mycket el som kommer i ledningen. Man kan jämföra det med vattenmängden i en vattenledning. Enheten för strömstyrka är A (ampere). Vid inkoppling av el till ett hus väljer man hur stor strömstyrkan skall vara genom att välja storlek på huvudsäkringen. I en lägenhet är huvudsäkringen oftast 16 A, i småhus med elvärme 20 - 25 A. Strömriktare En apparat som omvandlar växelström till likström och vise versa. En strömriktare kan också ändra frekvens på växelström. Stycketorv Torv som hämtas från ytskiktet med hjälp av ett aggregat som trycker ut torven genom en matris, och på så sätt bildas långa torvkorvar. Torvkorvarna är mellan 10 - 20 cm långa och får torka i sol och vind innan de stackas samman. Styrdon Se Ställdon! Styrning Tidsstyrning och styrning för att kompensera för ändringar i storheter som utetemperatur, solljus och personbelastning. Omfattar inte någon efterföljande automatisk kontroll. Ställdon Motor som påverkar ventil- eller spjällaxels läge. Sumpgas Metangas, som bildas t.ex. i sumpmarker av förmultningsprocessen. Säkring Elinstallationer är skyddade mot höga strömmar med hjälp av säkringar. Blir strömmen för hög smälter en tunn metalltråd av och strömmen bryts. Sälg Ett trädslag som är lämpat som energiskog. T5-lysrör Är lysrör med en diameter på 16 mm och med ett högre ljusutbyte än motsvarande 26 mm lysrör. Rören kan ge betydligt eleffektivare belysning än 26 mm rören dels genom det nämnda högre ljusutbytet men också genom att de smalare rören skuggar sig själva mindre. Lysrören är kortare och kräver speciella armaturer. Tallolja Restprodukt från pappersindustrin som kan användas istället för eldningsolja i värmeverk. Tallolja härstammar från biomassa och räknas därför som ett biobränsle. Tappvarmvatten Term som används för att beteckna det vatten som används till dusch, bad, i köket osv, dvs kranvarmvatten. Temperaturgivare Instrument som används för temperaturmätning. Termisk Ett begrepp inom termodynamiken som har med värme att göra. Termisk effekt Värmeeffekt, används för att särskilja olika effektbegrepp i t.ex ett värmekraftverk. För att producera elenergi i ett värmekraftverk måste två tredjedelar av den tillförda energin kylas bort. Alltså måste ett värmekraftverks termiska effekt vara tre gånger så stor som den önskade elektriska effekten. Termisk energi Värmeenergi. Alla energiformer kan övergå till värme, men värmeenergi kan inte övergå totalt i andra energiformer. Termodynamikens 1:a och 2:a huvudsatser Termodynamikens 2:a huvudsats säger att entropin, graden av oordning, i ett system alltid strävar efter att öka. Enligt termodynamikens 1:a huvudsats kan energi varken skapas eller gå förlorad men dess kvalitet minskar i samband med att entropin, oordningen, enligt 2:a huvudsatsen, ökar. Energi har en tendens att omvandlas till värme vars temperatur genom värmeledning och värmestrålning allt mer utjämnas mot omgivningens temperatur. Termosifonsystem Ett värmesystem där mediumet självcirkulerar, dvs arbetar efter principen att kall vätska är tyngre än varm. Termostat Instrument som mäter temperaturen i rummet. Termostaten kan ställas in på en önskad temperatur och när det är kallare än så aktiveras den apparat som är ansluten till termostaten, t.ex. ett element. Tidvattenenergi En metod som utvinner energin som omsätts i ebb och flod. Tidvattenkraftverk Kraftverk som utnyttjar ebb och flod och utvinner energin ur vattenmassorna. Vid flod strömmar vattnet från havet genom turbinerna till en damm som töms på motsvarande sätt vid ebb. Tillrinning Det vatten som rinner in i ett vattenmagasin från den omgivande naturen, t.ex. genom bäckar, åar, diken osv. Tjära Tyngre kolväten som bildas vid förbränning. Toe Ton oljeekvivalenter: Andra energislag räknas om till ton olja för att kunna jämföras. Ton oljeekvivalenter Förkortas toe. Andra energislag räknas om till ton olja för att kunna jämföras. Torr rådensitet Term inom virkeshantering som innebär kvoten av torra massan och den råa volymen. Torrsubstans Förkortas TS och är en term som avser energiinnehållet i torrt material, dvs med vattnet borträknat, används för biobränsle. Enhet MJ/kg. Torv Mer eller mindre nedbrutet växtmaterial som förekommer och nybildas i mossar och kärr. Torven bryts och används som jordförbättringsmedel och till bränsle. Transformator Höjer eller sänker spänningsnivån så att mer ström med en högre spänning går att transportera utan att energiförlusterna ökar eller till en spänning lämplig för konsumtion. Travad kubikmeter Ett mått som anger volymen hos en vältravad vedhög inklusive dess hålrum. Enhet: m3t. Trädbränsle Term som innefattar alla biobränslen som har sitt ursprung ur träd eller delar av träd. Bränslet får ha använts till annat ändamål tidigare, t.ex. rivningsvirke, däremot räknas inte papper som trädbränsle. TS Förkortning av torrsubstans TS och är en term som avser energiinnehållet i torrt material, dvs med vattnet borträknat, används för biobränsle. Enhet MJ/kg. Turbin Apparat som genom skovlar tar tillvara på rörelseenergi som tas ut på en axel. Axeln är kopplad till en generator som alstrar elektrisk energi. Turbinaxel Stång som mekaniskt överför den rörelseenergi som t.ex. vatten har i ett vattenfall från turbinen till en generator som alstrar elektrisk energi. Turbulent strömning Oordnad strömning av ett medium. Motsatsen är laminär strömning som innebär ordnad strömning. TW Terrawatt. 1 TW = 1 000 000 000 000 watt. TWh Terrawattimme. 1 TWh = 1 000 000 000 000 wattimmar. Tyngd Alla kroppar på jorden påverkas av tyngdkraften, jordens dragningskraft. Den är proportionell mot kroppens massa. En kropps tyngd eller den tyngdkraft G den påverkas av = massan x 9,82 N/kg. Enheten för tyngdkraften är newton (N) Underhållsinstruktioner Handlingar som beskriver när och hur driftåtgärder och förebyggande underhållsåtgärder bör utföras för att de installationer de omfattar, ska ge rätt funktion med lägsta möjliga energibehov. Förebyggande underhållsåtgärder görs med ett visst intervall enligt ett schema, ofta en gång per år. Uran Är en naturligt förekommande, radioaktiv metall som i anrikad form utgör det viktigaste bränslet i en kärnreaktion. Utbränt kärnbränsle Kärnbränsle som använts och är uttjänt för energiproduktion. U-värde - värmegenomgångskoefficient Den värmeisolerande förmågan hos en byggnadsdel betecknas med U. U-värdet är en internationell beteckning och ersätter det tidigare begreppet k-värde. Enheten för värmegenomgångskoefficienten är W/m2K. Anger hur stor värmeeffekt som passerar vinkelrätt genom 1 m av en byggnadsdel vid en temperaturdifferens mellan ute och inne på 1oC. Ju lägre värde desto bättre är värmeisoleringsförmågan. V Förkortning av volt, spänning. Se spänning. Vagabonderande ström Returström som inte följer den avsedda ledningen. Se läckström. Varmvattenberedare En tank där varmvatten till dusch, kök, sk tappvarmvatten, värms. En varmvattenberedare kan värmas elektriskt med elpatroner eller via en hetvattenslinga från en panna eller solfångare. Vattenburen värme Vid vattenburen värme leds uppvärmt vatten från en värmekälla ut till radiatorer eller golvärmeslingor för att avge värme till huset. När vattnet avgett sin värme leds det tillbaka till värmekällan, som kan vara en panna, en värmepump eller ett solvärmesystem för att värmas upp igen. Systemet är slutet, dvs inget nytt vatten tillförs utom i undantagsfall. Vattenkraft En metod som utnyttjar vattnets lägesenergi för att producera el. Det fallande vattnet driver turbiner som i sin tur är kopplade till generatorer. Vattenmagasin Annan benämning på damm som återfinns uppströms från ett vattenkraftverk. VAV - Variable Air Volume flow system Ventilationssystem med variabelt luftflöde. Ventilationseffektivitet Definieras som koncentrationen av föroreningar i frånluften i förhållande till medelkoncentrationen i rummet. Ventilauktoritet Anger tryckfallet över en ventil i förhållande till det betjänade systemets totala tryckfall vid nominellt flöde och öppen ventil. Verkningsgrad Den nyttiga energin, dvs den energi som vi klara av att tillgodogöra oss, i förhållande till den energi som vi tillför ett system. Anges i procent. Vindenergi Den energi som vinden besitter i form av rörelseenergi och sin massa. Vindkraftverk En metod som utnyttjar vindens rörelseenergi för att producera el. Vinden fångas upp med hjälp av vingar som driver en turbin kopplad till en generator. VOC Förkortning av Volatile Organic Compound som på svenska betyder flyktiga organiska kolväten. VOC uppstår vid förbränning och innebär negativa hälsoeffekter på människor och djur. Volt Volt, förkortat V, är ett mått på elektrisk spänning. För att en elektrisk ström ska uppstå krävs det spänning. Man kan jämföra det med trycket i en vattenledning, utan tryck blir det inget vattenflöde. Den europeiska standarden för elinstallationer i vanliga hus är 230/400 V, där 400 V innebär att installationen har tre faser. I vanliga vägguttag är spänningen 230 V. Vågenergi En metod att utvinna elenergi ur vågorna vi kusterna. Befinner sig ännu på experimentiellstadium och används inte kommersiellt i dagsläget. Värme Energiform som alltid flödar från ett varmare ställe till ett kallare. Värme kan aldrig fullständigt omvandlas till andra energiformer. Värmebärare Ett ämne, medium, som används för att förflytta värme i ett rörsystem. Värmefaktor En term som avser en värmepumps effektivitet och är kvoten mellan angiven värmeeffekt och tillförd eleffekt. Ju högre värmefaktor desto effektivare är värmepumpen. Värmegenomgångskoefficient Den värmeisolerande förmågan hos en byggnadsdel, med ett eller flera material, betecknas med U. U-värdet är en internationell beteckning och ersätter det tidigare begreppet k-värde. Enheten för värmegenomgångskoefficienten är W/m2K. Anger hur stor värmeeffekt som passerar vinkelrätt genom 1 m2 av en byggnadsdel vid en temperaturdifferens mellan ute och inne på 1oC. Ju lägre värde desto bättre är värmeisoleringsförmågan. Värmekabel Kabel som avger värme till uppvärmning. Värmekonduktivitet Ger en uppgift om den värmeisolerande förmågan hos ett material. Det anger hur värmeeffekt som kan passera genom 1 m2 av ett material som är 1 meter tjockt, om det är 1oC skillnad i temperatur mellan materialets båda sidor. Ett lågt värde innebär en god värmeisolerande förmåga. Betecknas med den grekiska bokstaven lamda. Enheten är W/mK. Värmekraftverk Anläggningar i vilka värme omvandlas till elektrisk energi kallas värmekraftverk. Här innefattas kondenskraft, kärnkraft och kraftvärme. Bränsle kan t ex vara olja, kol, uran, biomassa, avfall och gas. Värmemotstånd Med värmemotstånd R betecknas den värmeisolerande egenskapen hos ett material med en viss tjocklek. Ju högre värde, desto bättre isolerförmåga har materialet. Enheten för värmemotståndet är m2K/W. Värmemotståndet fås om man dividerar ett materials tjocklek med materialets värmekonduktivitet. Värmemängd Den energi som molekylernas rörelseenergi ger upphov till. Enhet joule [J], newtonmeter [Nm] och wattsekund [Ws]. Värmepump Apparat som genom komprimering- och förångningscykel kan utvinna lågtemperaturenergi och växla upp den till användbar värme, som t.ex. kan användas för uppvärmning av ett hus. Värmevatten Flyttar värmeenergi i ledningar i en byggnad från t ex en panna eller fjärrvärmeväxlare till t ex radiatorer eller ventilationsaggregat där värmen avges till luften. Värmeverk Anläggning för produktion av värmeenergi till ett fjärrvärmenät. Värmevärde Anger den energimängd som frigörs då en mängdenhet av ett bränsle fullständigt förbränns. Värmeväxlare En anordning som överför värme från ett medium till ett annat utan att dessa blandas. Värmeöverföring Förflyttning av värmeenergi. Inom termodynamiken härskar det grundläggande att värme inte spontant kan flyttas från ett kallt område till ett varmt, bara tvärtom. Värmeöverföring kan ske på tre sätt: konvektion, strålning och ledning. Värmeövergångsmotsånd Det motstånd som värmen möter vid övergången från inneluft till byggnadsdel resp. byggnadsdel till uteluft kallas värmeövergångsmotstånd och betecknas med Rsi respektive Rse med enheten m2K/W Växelspänning En elektrisk spänning som ändrar polaritet hela tiden. Växelström Ström som växlar riktning hela tiden i en viss frekvens. Växthuseffekt Växthuseffekten är en fruktad uppvärmning av jordklotet orsakad av att långvågig infraröd strålning som är på väg från jorden fångas upp av jordens atmosfär. Atmosfären har p.g.a. mänsklig aktivitet, dvs förbränning av fossila bränslen, ändrat karaktär och hejdar strålningen att lämna jorden. P.g.a. dessa ändringar tror dagens forskare att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1 - 3,5 grader inom 100 år. Denna uppvärmning kommer att orsaka naturkatastrofer. Det finns risk för att klimatzoner förskjuts, för skandinavisk del kan klimatet komma att bli varmare, men Golfströmmen kan påverkas och ändra riktning, vilket skulle föra med sig att vårt klimat skulle bli mer som det Sibiriska. Även om detta scenario inte skulle inträffa innebär klimatändringar problem för den flora och det djurliv vi har som inte skulle hinna med att ställa om sig. Skadeangreppen kan komma att öka. Växthusgaserna som ökar p.g.a. av mänsklig aktivitet är främst koldioxid, klorfluorkarbider, metan, dikväveoxid Växthusgaser De gaser som återfinns i atmosfären, t.ex. koldioxid, kväveoxid, metan och ozon. Se även växthuseffekten. W Förkortning för watt som är enheten för effekt. 1 W = 1 J/s. Watt Watt, förkortat W. Är ett mått på effekt, dvs. arbetsförmågan hos en apparat. T.ex. lyser en 60 W lampa starkare än en 40 W lampa. 1 W = 1 J/s. Wattimme Förkortas Wh. Den energi som förbrukas under en timme med effekten 1 watt. Wattsekund Förkortas Ws. Den energi som förbrukas under en sekund med effekten 1 watt. Wh Förkortning av wattimme. Den energi som förbrukas under en timme med effekten 1 watt. Ws Förkortning av wattsekund. Den energi som förbrukas under en sekund med effekten 1 watt. Åkerbränsle Ett bränsle som odlas på en åker. Kan vara energiskog eller energigröda. Ångbildningsvärme Den värmeenergi som åtgår för att ämne skall förångas. Ånghalt Luften innehåller en varierande mängd vatten i form av ånga. Förhållandet mellan denna vattenångas massa och luftens volym kallas ånghalt. Ånghalt är samma sak som vattenångas densitet. Enheten för ånghalten är kg/m3. Ångkraftverk Värmekraftanläggning som drivs med ånga. En ångturbin driver en generator som producerar el. Ångkvot Luften innehåller en varierande mängd vatten i form av ånga. Förhållandet mellan denna vattenångas massa och den torra luftens massa kallas ångkvot. Enheten för ångkvoten är kg/kg. Ångturbin En ångturbin omvandlar rörelseenergin i vattenånga av högt tryck och hög temperatur, till mekaniskt arbete. Genom skovlar tas energin i ångan tillvara och kan tas ut från den roterande axel på vilka skovlarna är fästa. I elproduktion driver ångturbinen, genom den roterande axeln, en generator som alstrar den elektriska energin. Man skiljer på kondenseringsturbiner och mottrycksturbiner. Kondenseringsturbiner används i kraftverk, som enbart producerar el. Se Kondenskraftverk. Mottrycksturbiner används i kraftvärmeverk, som producerar både el och värme. Se Mottryckskraft och Kraftvärmeverk. Årsvärmefaktor Värmefaktorn dvs förhållandet mellan avgiven och tillförd energi i en värmepump, varierar under året. Vid beräkningar av kostnader och energibehov bör man därför utgå från årsvärmefaktorn. Årsvärmefaktor definieras som den värme värmepumpen avger under ett år dividerat med den elenergi som den och övriga nödvändiga komponenter förbrukar. Årsvärmefaktorn brukar ligga på mellan 2 och 3. Ändliga energikällor Lagrad energi som inte förnyas, t.ex olja och kol eller uran. Vanligen används benämningen icke förnybar energi. Öppet styr- och övervakningssystem Ett datoriserat styr- och övervakningssystem där huvuddatorn/informationscentralen kan kommunicera med DUC:ar från olika leverantörer och med olika protokoll och programvara, genom att en grundprogramvara och särskilt framtagna drivrutiner omformar informationen. Övervakning Kontroll av vad som händer och registrering av vad som har hänt i en anläggning. Överst på sidan