\n<\/strong>M\u00e4nniskan beh\u00f6ver tillf\u00f6ra kroppen energi f\u00f6r att uppeh\u00e5lla livet. Det fysiologiska energibehovet \u00e4r ca 2400 kcal per dygn (= ca 10 MJ eller 2,8 kWh ). Detta g\u00e4ller f\u00f6r en person med ett stillasittande och l\u00e4tt arbete. En joggingrunda p\u00e5 en timme \u00f6kar behovet med ca 1000 kcal. Det h\u00e4r behovet tillgodoses via f\u00f6dan.
\nKroppens \u00e5rliga energibehov \u00e4r ca 1000 kWh\/\u00e5r. Vid framtagandet och tillagning av maten vi \u00e4ter \u00e4r energi\u00e5tg\u00e5ngen ca tre g\u00e5nger s\u00e5 stor som kroppens behov, d.v.s. 3000 kWh.<\/p>\n
Den totala energianv\u00e4ndnignen f\u00f6r att f\u00f6rse Sydsverige med mat \u00e4r ca 6 TWh (terawattimmar)Tillagning och f\u00f6rvaring av maten st\u00e5r f\u00f6r en stor del av energianv\u00e4ndningen i livsmedelskedjan, totalt ca 2 TWh, vilket till st\u00f6rsta delen utg\u00f6rs av elektrisk energi. Transporterna kommer som god tv\u00e5a.<\/p>\n
F\u00f6r den mat vi f\u00f6rvarar och tillagar i hemmet anv\u00e4nder en 4 personers familj ca 1800 kWh el per \u00e5r. Nya energieffektiva kylar och frysar och lite eftertanke vid matlagning kan minska den h\u00e4r anv\u00e4ndningen med flera hundra kilowattimmar per \u00e5r.<\/p>\n
M\u00e4nniskan och bostaden Inomhustemperaturen uppfattas som komfortabel n\u00e4r kroppens v\u00e4rmeavgivning st\u00e5r i viss relation till dess v\u00e4rmeproduktion. Detta kallas v\u00e4rmebalans.<\/p>\n Men vi kan ocks\u00e5 anpassa temperaturen till aktiviteten och en rimlig kl\u00e4dsel, och kan d\u00e5 spara energi som annars skulle beh\u00f6vas f\u00f6r uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n Luftkvalit\u00e9n inomhus har betydelse f\u00f6r v\u00e5rt v\u00e4lbefinnade. Den fukt och de f\u00f6roreningar som vi sj\u00e4lva, v\u00e5r aktivitet och byggnadsmaterialen avger till rumsluften m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ras bort och ers\u00e4ttas av uteluft. Vid ventilation ers\u00e4tts den uppv\u00e4rmda rumsluften med uteluft som m\u00e5ste v\u00e4rmas till lagom temperatur. Hur stort energibehov som ventilationen ger upphov till beror p\u00e5 hur stort luftfl\u00f6det \u00e4r och hur mycket av v\u00e4rmen i ventilationsluften man kan ta vara p\u00e5.<\/p>\n Energi\u00e5tg\u00e5ngen f\u00f6r v\u00e4rmning av varmvatten har \u00f6kat i takt med \u00e4ndrade vanor avseende den personliga hygienen. Generellt brukar man r\u00e4kna med att vi i snitt anv\u00e4nder ca 70 liter varmvatten per person och dygn. Detta inneb\u00e4r en energianv\u00e4ndning p\u00e5 ungef\u00e4r 1000 kWh \/ \u00e5r f\u00f6r v\u00e4rmning av varmvattnet. Genom att installera sn\u00e5lspolande kranar och munstycken samt varmvattenberedare med l\u00e5ga f\u00f6rluster kan man spara upp mot 30 % av energibehovet<\/p>\n En ytterligare faktor som p\u00e5verkar den totala energianv\u00e4ndningen i v\u00e5ra bost\u00e4der \u00e4r utvecklingen av bostadsytan per bostad och per capita. Sverige har idag den st\u00f6rsta boytan per capita i v\u00e4rlden.<\/p>\n F\u00f6r att kompensera f\u00f6r den v\u00e4rmen som vandrar innifr\u00e5n och ut genom v\u00e4ggar, golv och tak m\u00e5ste vi tillf\u00f6ra v\u00e4rme. En del av den v\u00e4rmen st\u00e5r vi sj\u00e4lva f\u00f6r. M\u00e4nniskan avger v\u00e4rme som en 100 watts gl\u00f6dlampa vid stillasittande men \u00e4r uppe i 4 \u20135 gl\u00f6dlampor n\u00e4r vi st\u00e4dar och 10 \u201312 gl\u00f6dlampor under en joggingrunda. Solens instr\u00e5lning genom f\u00f6nster ger ett ytterligare tillskott och en del kommer fr\u00e5n belysning och olika elektriska appater som alltid alstrar v\u00e4rme vid anv\u00e4ndning. Via v\u00e4rme\u00e5tervinning kan man ta till vara en stor del av den v\u00e4rme som finns i ventilationsluften innan den sl\u00e4pps ut. Men i v\u00e5rt klimat m\u00e5ste vi alltid \u00e4ven tillf\u00f6ra v\u00e4rme via ett v\u00e4rmesystem. Det kan best\u00e5 av alltifr\u00e5n ett antal kakelugnar eller elelement till ett vattenburet golvv\u00e4rmesystem. Systemets storlek och effekt \u00e4r beroende av husets byggnadstekniska standard men ocks\u00e5 av hur effektivt huset och systemet tar vara p\u00e5 \u201dgratis\u201dv\u00e4rmen fr\u00e5n solen, m\u00e4nniskor m.m.<\/p>\n I genomsnitt g\u00e5r det \u00e5t 150 kWh\/m2 och \u00e5r f\u00f6r att f\u00f6rse v\u00e5ra bost\u00e4der med v\u00e4rme och varmvatten. Variationerna \u00e4r dock stora och beror b\u00e5de p\u00e5 p\u00e5 teknisk standard och de boendes vanor. En unders\u00f6kning av ett grupphusomr\u00e5de i Sk\u00e5ne med 98 direkt-el uppv\u00e4rmda hus, visade p\u00e5 en variation i elf\u00f6rbrukningen mellan olika hush\u00e5ll fr\u00e5n 14 000 kWh till 36 000 kWh per \u00e5r. Till en del kan detta f\u00f6rklaras med skillnader i hush\u00e5llsstorlek men beteendet har en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r de stora skillnaderna i elanv\u00e4ndning. I nya v\u00e4lisolerade hus f\u00f6rsedda med energieffektiv teknik \u00e4r det fullt m\u00f6jligt att behovet av k\u00f6pt energi till v\u00e4rme och varmvatten blir mindre \u00e4n 50 kWh\/ m2 och \u00e5r och d\u00e4r varmvattnet st\u00e5r f\u00f6r den st\u00f6rre delen.<\/p>\n Hush\u00e5llsel anv\u00e4nds f\u00f6rutom till matlagning och f\u00f6rvaring av mat, till disk, tv\u00e4tt och tork, belysning och till att driva apparater som kaffebryggare, stereo, video dator m.m. Transporter<\/strong> Energi i servicesektorn<\/strong> I princip har lokalbest\u00e5ndet g\u00e5tt fr\u00e5n tunga byggnader med stor volym och enkla installationer f\u00f6r fr\u00e4mst uppv\u00e4rmning samt f\u00e5 apparater, till l\u00e4tta t\u00e4ta och v\u00e4lisolerade byggnader med m\u00e5nga apparater och omfattande installationer fr\u00e4mst f\u00f6r ventilation. Energianv\u00e4ndningen har omf\u00f6rdelats fr\u00e5n uppv\u00e4rmning till driftel.<\/p>\n Enligt en studie fr\u00e5n b\u00f6rjan av 90-talet, gjord inom Vattenfalls Uppdrag 2000, f\u00f6rdelar sig elanv\u00e4ndningen inom denna mycket sammansatta sektor enligt figuren h\u00e4r intill.<\/p>\n Den specifika elanv\u00e4ndningen per m2 \u00e4r mycket varierande inom olika typer av verksamheter och lokaler. Detta g\u00e4ller b\u00e5de f\u00f6r vad elen anv\u00e4nds till och hur mycket den anv\u00e4nds f\u00f6r en viss nyttighet.<\/p>\n V\u00e4rme beh\u00f6ver tillf\u00f6ras f\u00f6r att kompensera f\u00f6r f\u00f6rlusterna genom transmissionen och f\u00f6r att f\u00f6rv\u00e4rma uteluften som tillf\u00f6rs via ventilationen. P\u00e5 grund av den stora elanv\u00e4ndningen f\u00f6r belysning och elektriska apparater vilka under drift avger v\u00e4rme, uppst\u00e5r ett betydande v\u00e4rmetillskott. Detta g\u00f6r att det i m\u00e5nga nya lokaler inte uppst\u00e5r n\u00e5got v\u00e4rmebehov f\u00f6rr\u00e4n utomhustemperaturen \u00e4r kring 0\u00b0C, och d\u00e5 fr\u00e4mst f\u00f6r att v\u00e4rma tilluften i ventilationen. Ist\u00e4llet har man under den st\u00f6rsta delen av \u00e5ret ett v\u00e4rme\u00f6verskott som beh\u00f6ver ventileras eller kylas bort.<\/p>\n Hur mycket energi som kan sparas inom servicesektorn kan uppskattas dels genom en bed\u00f6mning av vad som \u00e4r teoretiskt m\u00f6jligt om dagens b\u00e4sta teknik inf\u00f6rdes, dels genom att bed\u00f6ma vad som \u00e4r tekniskt och ekonomiskt m\u00f6jligt om kostnaderna f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rderna inom rimlig tid skall betalas av energibesparingarna. I den ovann\u00e4mnda studien bed\u00f6mdes potentialen vara 10 % av sektorns totala elanv\u00e4ndning. I genomsnitt kr\u00e4vs ett antal \u00e5tg\u00e4rder per lokal f\u00f6r att uppn\u00e5 besparingen men m\u00e5nga av \u00e5tg\u00e4rderna \u00e4r ganska enkla och kr\u00e4ver ingen eller endast en mindre investering. En s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r att i den normala driften och underh\u00e5llet av lokaler och utrustning aktivt arbeta med energieffektivitet och helhetsyn. F\u00f6r detta kr\u00e4vs kunskap och kontinuerlig uppf\u00f6ljning av energianv\u00e4ndningen.<\/p>\n Den energibesparingen som \u00e4r m\u00f6jlig att n\u00e5 i samband med eller genom st\u00f6rre investeringar, kr\u00e4ver en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att den st\u00f6rre investeringen blir l\u00f6nsam d\u00e5 merkostnaden \u00e5terbetalas genom den minskade driftskostnaden. Om investeringar analyseras ur ett livcykelkostnads (LCC) perspektiv kan de optimeras i f\u00f6rh\u00e5llande till driftskostnaden under dess livstid.<\/p>\n Industrins behov<\/strong> Under de senaste trettio \u00e5ren har det skett en kraftig \u00f6kning av produktionen. Den specifika energianv\u00e4ndningen d.v.s. energianv\u00e4ndningen per krona produktionsv\u00e4rde har mellan 1970 och 1998 minskat med 42%, vilket tydligt visar p\u00e5 en utveckling mot mindre energikr\u00e4vande varor och produktionsprocesser.<\/p>\n I genomsnitt svarar energianv\u00e4ndningen f\u00f6r 2% av de totala kostnaderna inom industrin. Andelen varierar dock betydligt beroende p\u00e5 bransch, fr\u00e5n 5% inom massa och pappersindustrin till 0,7% inom grafisk industri. Denna variation inneb\u00e4r ocks\u00e5 att drivkraften f\u00f6r att av kostnadssk\u00e4l minska energianv\u00e4ndnigen \u00e4r mycket olika. D\u00e4rmed kan potentialen till energieffektiviseringar relativt sett vara stor i branscher d\u00e4r energin utg\u00f6r en mindre andel av de totala kostnaderna, t.ex. verkstadsindustrin.<\/p>\n Industrins energibehov f\u00f6rdelas p\u00e5 produktionsprocesser, i vilka produkterna framst\u00e4lls, och st\u00f6dprocesser t.ex belysnig, lokalv\u00e4rme, ventilation och interntransporter. Inom icke-energiintensiv industri svarar st\u00f6dprocesserna f\u00f6r mellan 50 och 75 % av energianv\u00e4ndningen. Inom den energiintensiva industrin \u00e4r andelen l\u00e4gre.<\/p>\n Elanv\u00e4ndningen inom den elintensiva industrin i Sydsverige (j\u00e4rn och st\u00e5lverk, massa och pappers och kemisk industri) uppg\u00e5r till 5,4 TWh varav 3,5 \u2013 4 TWh anv\u00e4nds i produktionsprocessen. Motsvarande f\u00f6rdelning inom icke-elintensiv industri \u00e4r 4,6 TWh total elanv\u00e4ndning varav 2.4 TWh inom produktionen. Ser man p\u00e5 hela energianv\u00e4ndnigen inom den icke-elintensiv industrin blir st\u00f6dprocessernas andel st\u00f6rre \u00e4n produktionsprocessernas, 8,7 TWh resp. 7,7 TWh.<\/p>\n I industriella energisystem \u00e4r de olika delprocesserna inb\u00f6rdes beroende av varandra. V\u00e4rme\u00f6verskott fr\u00e5n produktionen tillfaller lokalerna, kylning av en process kan inneb\u00e4ra \u00f6kat behov av lokalv\u00e4rme, befuktning i en delprocess kan leda till \u00f6kat energibehov f\u00f6r torkning i n\u00e4sta delprocess, behov av punktutsug leder till \u00f6kat tilluftsbehov i allm\u00e4nventilationen m.m. N\u00e4r man f\u00f6r\u00e4ndrar eller byter ut processer eller genomf\u00f6r energihush\u00e5llnings\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att unders\u00f6ka systemkonsekvenserna.<\/p>\n Exempel p\u00e5 hush\u00e5llnings\u00e5tg\u00e4rder inom produktionsprocessen \u00e4r att t.ex. b\u00e4ttre anpassa elmotorer till behovet. Motorerna \u00e4r ofta dimensionerade efter v\u00e4rsta t\u00e4nkbara driftfall med en extra s\u00e4kerhetsmariginal. Resultatet blir att, eftersom v\u00e4rsta driftfall aldrig intr\u00e4ffar, man i den dagliga driften k\u00f6r med l\u00e5g verkningsgrad (och med l\u00e5gt utnyttjande av investerat kapital).<\/p>\n Inom st\u00f6dprocesserna finns effektiviseringsm\u00f6jligheter s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller ventilation, belysning och tryckluftframst\u00e4llning.<\/p>\n Samh\u00e4llet<\/p>\n I takt med industrisamh\u00e4llets utveckling \u00f6kade energianv\u00e4ndningen kraftigt i Sverige under 1900-talet. Den snabbaste \u00f6kningen skedde under perioden efter andra v\u00e4rldskriget och fram till b\u00f6rjan av 1970-talet. Det var oljeanv\u00e4ndnigen som stod f\u00f6r den allra st\u00f6rsta \u00f6kningen, d\u00e5 d\u00e4remot elanv\u00e4ndnigen f\u00f6rst \u00f6kade relativt l\u00e5ngsamt f\u00f6r att efter oljekris och utbyggnad av k\u00e4rnkraften allt mer ers\u00e4tta oljan.<\/p>\n Den i olika energitj\u00e4nster nyttiggjorda energin har tillsynes inte \u00f6kat i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning sedan b\u00f6rjan av 70-talet. Men samtidigt har olja i stor omfattning ersatts av k\u00e4rnkraft i energitillf\u00f6rseln. Av den v\u00e4rmem\u00e4ngd som avges i en k\u00e4rnreaktor blir endast 1\/3-del elektricitet, 2\/3 delar utg\u00f6rs av v\u00e4rme som kyls bort till ingen nytta. Energianv\u00e4ndningen under perioden 1970 \u2013 1998 inom de tre sektorerna industri, inrikes transporter och bost\u00e4der, service m.m. visar p\u00e5 en utveckling d\u00e4r transportsektorns andel \u00f6kat i f\u00f6rh\u00e5llande till bost\u00e4der, service och industri. Industrins andel har sjunkit fr\u00e5n 41% till 38% och bost\u00e4der,service har minskat fr\u00e5n 44% till 40% medan transporterna har \u00f6kat fr\u00e5n 15% til 22%.<\/p>\n Energianv\u00e4ndningens \u00f6kning \u00e4r fr\u00e4mst beroende av hur m\u00e5nga m\u00e4nniskor samh\u00e4llet har och hur stor och vilken karakt\u00e4r varuproduktionen har. Delar man den totala energianv\u00e4ndningen i Sverige per inv\u00e5nare s\u00e5 ligger den idag p\u00e5 ca 44 000 kWh\/\u00e5r , en niv\u00e5 som \u00e4r n\u00e5got l\u00e4gre \u00e4n 1972 men dubbelt s\u00e5 h\u00f6g som i b\u00f6rjan av 50-talet. Under samma tid har elanv\u00e4ndningen n\u00e4stan f\u00f6rdubblats, fr\u00e5n drygt 7000 kWh till n\u00e4stan 15 000 kWh\/person och \u00e5r. Den allm\u00e4nna utvecklingen fr\u00e5n olja till el \u00e4r naturligtvis orsak till denna f\u00f6r\u00e4ndring men den f\u00f6rst\u00e4rks av den utveckling som skett mot fler men mindre hush\u00e5ll, parallellt med att boendeytan per person \u00f6kat stadigt. Elanv\u00e4ndning per inv\u00e5nare i de nordiska l\u00e4nderna<\/p>\n Samh\u00e4llets energianv\u00e4ndning beror p\u00e5 flera olika faktorer som p\u00e5verkas p\u00e5 olika s\u00e4tt av v\u00e5rt s\u00e4tt att leva och v\u00e5rt val av teknik. I jordbruksamh\u00e4llet svarade v\u00e4xter och djur f\u00f6r 80-85 % av energitillf\u00f6rseln. V\u00e4xter som f\u00f6da och br\u00e4nsle, djur \u00e4ven f\u00f6r mekaniskt arbete. Med industrialiseringen och den tekniska utvecklingen \u00f6kade utnyttjandet av nya energik\u00e4llor som kol till \u00e5ngmaskiner och vattenkraft till elektricitet. Mellan \u00e5ren 1860 till 1960 \u00f6kade anv\u00e4ndningen av icke-biologisk energi med 3,5% per \u00e5r. <\/p>\n K\u00e4llor: Statens energimyndighet: Energil\u00e4get 1999 8000kWh per \u00e5r \u00e4r ingen utopi<\/p>\n DESS: Energirapport, faktabilaga, mars 2000-08-31<\/p>\n Nationalencyklopedin Konsumentverket: Milj\u00f6 f\u00f6r miljarder<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla v\u00e5rt behov av n\u00e4ring, skydd mot v\u00e4der och vind, att f\u00f6rflytta oss, anv\u00e4nder vi energi. Den nyttan vi d\u00e5 f\u00e5r fr\u00e5n energin i form av mat, varma bost\u00e4der och transportmedel m.m., kallas… L\u00e4s mer Om energi<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":55,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.sparkraft.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.sparkraft.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.sparkraft.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.sparkraft.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.sparkraft.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=53"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.sparkraft.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62,"href":"http:\/\/www.sparkraft.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53\/revisions\/62"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.sparkraft.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=53"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>Vi beh\u00f6ver energi f\u00f6r att h\u00e5lla v\u00e5ra bost\u00e4der varma och f\u00f6r att v\u00e4rma v\u00e5rt varmvatten.
\nF\u00f6r att vi skall m\u00e5 bra i v\u00e5r bostad st\u00e4lls vissa krav p\u00e5 inomhustemperaturen och luftkvalit\u00e9n. Vi m\u00e5ste tillf\u00f6ra bostaden v\u00e4rme och frisk luft och f\u00f6ra bort d\u00e5lig luft.<\/p>\n
\nAnv\u00e4ndning av hush\u00e5llel \u00e5r 1950 var ca 1500 kWh\/hush\u00e5ll . Idag ligger den genomsnittliga anv\u00e4ndningen p\u00e5 5500 kWh per hush\u00e5ll och \u00e5r. Bakom denna utveckling ligger en tendens att allt fler eldrivna apparater sk\u00f6ter allt fler uppgifter i hemmet. Gas- och vedspis har ersatts av elspisar, kaffekokning p\u00e5 vedspisen sk\u00f6ts idag av kaffebryggaren kompletterad med espressobryggare och glassmaskin. P\u00e5 senare \u00e5r har utvecklingen ocks\u00e5 g\u00e5tt mot att alltfler apparater i hush\u00e5llet kan f\u00f6rinst\u00e4llas och fj\u00e4rrstyras, vilket inneburit att de drar str\u00f6m \u00e4ven n\u00e4r de inte uppfyller sin egentliga uppgift. Denna s.k. standby-f\u00f6rbrukning har f\u00f6r det mesta liten effekt men den l\u00e5nga tiden, i princip \u00e5ret runt, ger sammantaget en betydande \u00f6kning av elanv\u00e4ndningen. Tack vare sk\u00e4rpta krav fr\u00e5n myndigheter och en allm\u00e4n \u00f6kning av milj\u00f6medvetenheten finns en annan tendens som inneb\u00e4r att nya apparater som tv\u00e4ttmaskiner, kylar och frysar \u00e4r avsev\u00e4rt energieffektivare \u00e4n \u00e4ldre modeller. Men f\u00f6r kylar och frysar motarbetas dock den h\u00e4r positiva utvecklingen av att f\u00f6rvaringsvolymerna per hush\u00e5ll blir allt st\u00f6rre.
\nDet \u00f6kade antalet elektriska apparater i hush\u00e5llen tillsamman med ett kraftigt \u00f6kat antal hush\u00e5ll \u00e4r f\u00f6rklaringen till att anv\u00e4ndningen av hush\u00e5llsel totalt i Sverige mer \u00e4n f\u00f6rdubblades mellan 1970 och 1998, fr\u00e5n 9.2 TWh till 19,1 TWH.<\/p>\n
\nVi beh\u00f6ver energi f\u00f6r att transportera oss. V\u00e5rt behov av att kunna f\u00f6rflytta oss och att transportera gods har \u00f6kat med 35% sedan 1970. I genomsnitt reser svensken idag 40 km per dygn. Det \u00e4r dubbelt s\u00e5 mycket som p\u00e5 1960-talet. Den energi som anv\u00e4nds kommer n\u00e4stan uteslutande fr\u00e5n oljeprodukter, framf\u00f6r allt bensin och diesel. Vilket transports\u00e4tt vi v\u00e4ljer har stor betydelse f\u00f6r hur mycket energi som g\u00e5r \u00e5t.<\/p>\n
\nEnergianv\u00e4ndningen inom den s.k. servicesektorn har totalt sett vuxit mycket kraftigt. Sektorn omfattar m\u00e5nga olika verksamheter med mycket varierande inriktning, hit r\u00e4knas kontor och offentliga f\u00f6rvaltningar, butiker, hotell och restauranger samt v\u00e5rd, utbildning, fritid och kultur. B\u00e5de vad g\u00e4ller \u00f6kningen av antalet anst\u00e4llda och \u00f6kningen av byggnadsytan, har det inom servicesektorn skett en stor expansion. Kraven p\u00e5 \u00f6kad komfort och god inomhusmilj\u00f6, har lett till en \u00f6kad specifik energianv\u00e4ndning genom mera och fler energikr\u00e4vande installationer som framf\u00f6r allt lett till att elanv\u00e4ndningen har \u00f6kat kraftigt.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.sparkraft.nu\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/elanv1.gif\")
<\/a><\/p>\n
\nIndustrins totala energianv\u00e4ndning i Sydsverige ligger idag p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5 som 1970. F\u00f6rdelningen p\u00e5 olika energib\u00e4rare har dock f\u00f6r\u00e4ndrats kraftigt. Framf\u00f6r allt har oljeanv\u00e4ndningen mer en halverats d\u00e5 d\u00e4remot elanv\u00e4ndningen och biobr\u00e4nslen har \u00f6kat. Den stora \u00f6kningen av biobr\u00e4nslen beror p\u00e5 att massa-och pappersindustrin anv\u00e4nder en st\u00f6rre del av sina restprodukter, medan \u00f6kningen av elanv\u00e4ndnigen har tv\u00e5 orsaker, dels ett f\u00f6rm\u00e5nligt pris och dels att elenergin \u00e4r l\u00e4ttare att reglera \u00e4n br\u00e4nslen. Utvecklingen i Sydsverige \u00e4r likartad den f\u00f6r hela landet.
\nIndustrisektorn i Sydsverige svarar f\u00f6r 27 av de totalt 149 TWh som industrin i hela landet anv\u00e4nde 1997 och f\u00f6r 10 TWh elektricitet av industrins totala 50 TWh.<\/p>\n
\nMed dessa omvandlingsf\u00f6rluster har Sveriges energitillf\u00f6rsel dock \u00f6kat med 36% mellan 1970 och 1998.<\/p>\n
\nI en internationell j\u00e4mf\u00f6relse ligger Sverige p\u00e5 fj\u00e4rde plats vad g\u00e4ller elanv\u00e4ndning per capita.<\/p>\n
\nMen som framg\u00e5r ovan f\u00f6rekommer stora skillnader i energianv\u00e4ndnigen ocks\u00e5 inom likadana samh\u00e4llsstrukturer. Skillnaderna kan \u00e4ven vara betydande mellan t.ex relativt lika familjer som lever i samma kultur, tid och omr\u00e5de. S\u00e5dana skillnader inneb\u00e4r att den totala energianv\u00e4ndningen i samh\u00e4llet inte endast \u00e4r beroende av m\u00e4ngden inv\u00e5nare eller m\u00e4ngden varor eller vilka varor som produceras. Utan den beror ocks\u00e5 p\u00e5 vilken teknik vi anv\u00e4nder till att producera men \u00e4ven hur vi anv\u00e4nder produkterna. Stora framsteg har gjorts d\u00e5 det g\u00e4ller att utveckla energieffektiv teknik b\u00e5de i produktion och i olika nyttigheter, t.ex. frysar. Men om konsumenten samtidigt \u00f6kar sin frysvolym och s\u00e4nker temperatur i frysen fr\u00e5n \u201318\u00b0C till -24\u00b0C, har inte mycket vunnits. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att bryta tendensen att tekniska effektivitetsvinster \u00e4ts upp av ett oreflekterat s\u00e4tt att anv\u00e4nda energi.<\/p>\n